Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wrede, Henrik Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Wrede, Henrik Jacob.
att t Protokollet skall inflyta livad Bondeståndet önskar.
&ne deputerade af Prestståndet komma och upprepa
hvadTale-inannen O. Olssön och Sekreteraren söker inpregla; det halp ej.
Wrede hade mot sig blott 16, som vid voteringen röstade för
uppskof med önskans tillkännagifvande. Den dagen var utan
tvifvel en sötebrödsdag för Majoren i flolsteinsk tjenst.
Vi känna, huru Carl Peter Ulrik blef Rysk thronföljare,
sedan Rysslands Kejsare. Den opinionsyttring af Sveriges
allmoge, Wrede haft mod att — mot formerna, det erkännes
— så raskt framkalla, blef visst ej utan följd för de
Nordiska folkens historia; ty nog fortskyndades derigenom den
ryska verksamhet, som afsåg att eröfra en Peter III för
Czarernas thron. Der kunde man ej vara i okunnighet om,
att Carl Peter Ulrik heldre önskade bli K. Carl XIII. Då
dörren öppnades till Sveriges kröningssal genom Drottning
Ulricas död och Henrik Wredes förslag, blef ej tid att i
Petersburg längre tänka, utan handla. Gezelius yttrar: "den
tidsens conjunctnrer gjorde detta steg till det äfventyrligaste,
och det blifver för Frih. Wrede en evärdelig heder, att han
då, för att frälsa rikets välfärd, vågade sin egen, och först
öppnade rådplägningen i ett så vigtigt ärende." — Härvid
kunde ej blott Hertigens af Holstein bästa afses. Det der
arcanum, C. Gyllenborg trodde uppå, hade tvifvelsutan
trans-spirerat till Wrede. "Ryssarne skulle sträcka gevär i den
stund en Czar Peters ättling anförde, som Svensk
thronföljare, Svenska hären." Och "då mostern Elizabeth, genom
Svenska intriguer, blifvit Kejsarinna, skulle hon återskänka
systersonen hvad hennes fader tagit från Sverige." Kanske
hade Elisabeth så tänkt. Ryska kronan kunde locka, äfven
utan den Finska juvelen, om något skolat gifvas för
hjelpen. Men oppositionen mot Iwan, som anade detta, halp
henne, Svensk hjelp förutan, till sitt mål, och Sverige
tappade sitt intrigne-spel, såsom förekommet af upprorsspelare
på närmare håll. Wrede hade emellertid blifvit en
riksdags-notabilitet. Han uppgifves ha suttit i den commission, som
dömde C. E. Lewenhaupt och ßnddenbrock. Han deltog utan
tvifvel i sin brors sträfvan att kunna såsom finska adlens
beslut anmäla: heldre frivillig Ryss, än Dansk genom väld,
som här skulle betyda: heldre Kejsarinnan Elisabeths
thron-kandidat, Adolph Fredrik, än Danska kungen ocli union!
Den förra meningen segrade. För Finnar kunde det ej vara
intyudande, att beräkna en framtida regering i Köpenhamn,
men vid det ropet väcktes en sofvande björn. Härom se
J. Wtkmans biographi längre ned. Vid 1746—47 års riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
