Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wrede, Henrik Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Wrede, Henrik Jacob.
att främja rörelsen städer och Iandsbyggd emellan, till
hvilken ända han lät laga de förfallne vägarne, och inrätta en
ny landsväg, till mycken nytta för det vidlyftiga länet. Han
hindrades dock i sina goda afsigter af natnr och menniskor.
Hans hjerta oroades, enligt Kryger, när hans ansfalter ej
vnnno en så hastig framgång, sora hans välmening beräknat.
Möda och bekymmer försvagade hans krafter, så att han måste
längta efter hvila. Den vanns dock så snart den begärdes,
"fugen nyttig näringsgren må nämnas, hvilkens idkare ej
fnnno i Wrede en uppriktig gynnare och nitisk förespråkare.
Hans drift var ej mindre än lians välmening, och hans
tänkesätt i den allmänna hushållningen så redigt, som hjertat var
ärligt och skildt från egennytta. Den lyckligaste förening af
patriotiske egenskaper; skada att den hos de fleste saknas."
Kryger var en redlig och npplyst kännare af det han här
hedömmer. — Ett uttryck af regeringens bifall lemnades
genom Svärdsordensstjernan d. 26 Sept. 1748. Hans afsked,
begärdt 1752, utföll d. 3 Juli 1753.
Vid 1752 års riksdag, då alla hoppades det bästa af
regentombytet, se vi ej Henrik Wrede; men deremot 1755
—56. Hans brors namn stod bland de Rådsherrarnes, som
vid riksdagens början klagade hos Ständerna, att Kungen
ined råd af Senaten förstod blott tillstyrkande eller rätt att
råda till hvad de ansågo bäst; men ej att rädgifearne egde
att råda öfver honom. När knngapartiet ville framkalla
genom våld en exeges af ordet i gammalsvensk anda, och
försöket misslyckades, sattes en Hügl. Ständer-Commünon att
dömma öfver högförrädarne, och H. J. Wrede var Ordf. deri.
Denna Commission, ett välfärdsutskott, blodigt i åminnelse,
hade sin egen polis, och anordnade d. 12 Nov. 1755 och d.
21 Jan. 1756 särskilda summor för hemliga utgifter. Der
hölls en skarp kritik —som dömde till vatten och bröd o. d.
— öfver "förgripliga utlåtelser" af riksdagsmän, docenter m. 11.
Angifvarne hade stundom vid måltider lockat ut de
ytlran-den, som sedan anklagades. Tortur användes att utpressa
bekännelser. Man känner Pukes berättelse om
"Rosenkammarn." Vi ha all anledning antaga, att Henr. Wrede hörde
till de moderata inom Commissiouen. A en berättelse, som
finnes inom Commissionens Handlingar, aftryckt i Ilandll. rör.
Skand. Hlst. XIII: 278, följ., ha märkvärdiga noter blifvit
tillagda. Då, enligt Liljegren, handskriften sjelf uppger n.
J. Wrede såsom noternas författare, ha vi skäi att jemföra
dem med stilen uti det Wrede bestämdt tillhörande
Præsidii-talet. Möte vi ej samme Höpkens medtäflare? "Porath var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
