Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wrede, Henrik Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wnede, Henrik Jacob.
195
dag se vi Generalmajor Fablau Wrede, Henriks bror, såsom
Adolpb Fredriks inan och Hatt, öppet kämpa mot Kyska
ministern och inflytaudet af hans utdelade 1,400 ducater Tör att
få Ungern v. Sternberg tili Landtmarskalk och vi knnna antaga
äfven här biträde af brödren, som satt i Hemliga Utskottet.
Hurnvida bröderna biträdde, att vid Utskottsbildningen med
200,000 Franska Livrés slå Mössorna nr brädet, känna vt
ej närmare. Henrik Wrede, som vid Gari Peter Ulriks val
till thronföljare eröfrat så många sympathier geuoin att
framhålla, hum denne Prins var född och lippfödd Lutheran samt
borde gifta sig med en prinsessa af samma religion, föredrog
nu vid 1747 års riksdag ett memorial om Religionsfrihet, som
dock ej den tiden betydde öfverlöparefrihet eller
religionslös-helsrätt., utan frihet för ntländningar 1 sin religion, såsom
för Svenskarne i sin. nau ville derigenom öka landets
kunniga och driftiga folkmängd, väl vetande, att samhällets
inakt och anseende ej bör usätas efter vidsträckta gränsor,
utan efter invärtes styrka. Smitta af villoläror och
tankarnes oenighet fruktades, och hans välmening blef fruktlös.
Wr. satt i en särskild deputation, som afsåg Finlands
upp-hjelpande. Der yttrades, att Landshöfdlngar borde väljas bland
sådana, som kände landets språk. Då Ständerna i anledning
deraf ingingo till K. Maj:t med berättelse, "lemnade de
Herrar Riksens Råd fria häuder att uppföra honom bland andre
skicklige män på förslaget till det lediga
Laudshöfdinge-embetet i Karelen," uttryckande dock sin önskan, att K. M:t
ville honom dertill utnämna. Han blef den 2 Mars 1747
Landshöfding i Karelen, Savolax och den behållne delen af
Kymenegårds län. Brödren Fab. Wr. hade d. 22 Dec. 1746
inträdt i Senaten.
Den nye Landshöfdingen kom nu i bättre tillfälle att
hjelpa sin unge systerson Grefve G. Ph. Creutz, hvilken han
och en den fader- och moderlöses farbror nu sände till Åbo
Akademi, der ynglingen började utveckla sina ovanliga
anlag äfven som skald. Det nya länet gaf arbete åt sin hof
(ling. Flera hemman hade råkat i ödesmål. Länsherrens
första omsorg blef, att skaffa åboar på dessa hemman:
att uppmuntra och befordra landt- och
stadsmannanärin-gar: att inrätta en ny gränsestad *) (Lovisa, nämnd efter
drottningen; det namnet gafs dock först 1752 åt det gamla
Degerby, vid ett besök af K. Adolph Fredrik), sedan den
gamla staden (Willmanstrand) kommit i Ryssarnes händer:
*) Stadens anläggande blef dock beslutad! redan 1745.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
