Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wrede, Henrik Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Wrede, Henrik Jacob.
Pechlin var änuti, som för nng, en underordnader, men som
redan liade hjertat och hårdheten och lufaktigheten af eu
farlig medborgare, men en esprit d’intrigue en superlativ1’
— Om Ordföranden är Intet omdöme anfördt. — Liljegren
fann handstilen i detta manuscript vara densamma, som 1
de handskrifter ur Dallnska samlingen, som väckt så mycket
och rättvist uppseende, införda i 1 D. sid. 37, 3 l). sid. 17,
7 D. sid. 190 och 9 D. sid. 84 af samma Flaudlingar, derur
ofvanstående anförts. Det erkännes, att både dessa
memoirer och uppsatsen om 1756 års commission, ha mycket
slägt-tycke i stil, behandlingssätt och omdömesförmåga. I Gustaf
Claesson Rålambs blographi i detta Lexicon anföres ett och
annat skäl att som författare antaga deune 1 våra häfder så
bevandrade gynnaren af Dalin. Sedermera ha vi upplysts,
att deune Rålamb, oaktadt lärd man och stor samlare, dock
saknade deh skarpsinnighet i omdömet, som röjer sig i dessa
memoirer, hvilken H. J. Wrede deremot ådagalägger i den
uppsats, deri hans författareskap är visst, eller der det
är tillkännagifver Svårigheterna för antagandet, att YVr.
kommit från Norge 1718 till Stockholm, så att han kunde
vara i prinsessan Ulrica Eleonoras förmak, då ryktet om
Carls död kom, höll oss då tillbaka från att antaga deune
herre som författare. Vi ha ej ännu kunnat upptäcka när
han kom från Norge till Stockholm, men böra erkänna, att
de inre criterlerna tala mest för Wrede, och att de yttre ej
ännu kunnat jäfva det vittnesbördet. Den lika handstilen 1
alla dessa anteckningar, och nppgiften, att den ena är af H. J.
Wrede, tynger vågskålen så ansenligt för denna mening, att
vi ej bore förbigå de öfvervägande skälen, att lemua Wrede
denna sannerligen ej ringa författareåra. I händelse den
tillhör honom, måste han räknas bland dem, som mest
inverkat på våra häfdatecknares omdöme om 18:dc seklets
märkvärdigare Svenske män. Vetenskaps-Akademiens
leda-mots- och Presidentskap får då eu bättre förklaring än af
<det i handligarne intagna Rönet om Kytöjord. Man röjer i
vetenskapliga bilder en med vetenskapliga ämnen sysselsatt,
t. ex. "hnru Nationens män (i början af Frihetstiden) voro
torpare i tankar och politik, utan en enda grad public
spi-rit hela Fahrenheits thermometer igenom, med en elevation,
som var parodien på den engelska." Der glöder ej sällan
i hans anteckningar en Tacitansk vrede i ordens smälta
malm, en vrede, som egentligen är en kärlek, hvilken lider
af sitt öfvermätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
