Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Würtz, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wurtz, Paul.
225
4 fältstycken ocli 6 fanor (Pnf. Lib. Ill § 46). Eftersegren
vid Warschau *) mötte Würtz med sina Svenskar länge föga
motstånd. Vid blotta åsynen af Svenskar kände nn Polacken
en stor benägenhet att draga sig undan. I medlet af Oct.
1656 kom Lubomirski med all adlen från 2;ne woivodskaper,
hvarje ädling anförande sina underhafvande, och belägrade
Würtz. De hade med skriftlig och dyr ed förbundit sig att
ej vika förrän Krakau var återeröfradt ur Svenskarnes hand.
Men stormningen, hvartill Soldaten var redeliogen, uppsköts
vid närmare besinnande att man hade Svenskar framför sig.
Det ansågs bättre att köpa deras utländske anförare. Sjelfva
Drottning Lovisa Maria af Pohlen måste låna sig att skrifva
till Wurtz i de mest smickrande ordalag. Hon erböd sig att
sjelf komma för att underhandla <jned honom. Hon önskade
vinna eu så utmärkt man för sitt Kungarike. W. svarade,
att han ej förtjente hennes, så stora nåd, helst ingenting
kunde upplösa hans lydnadspligt emot Svenske Konungen,
slutande med bön att få utan fläck framlefva Hennes Maj:ts
ödmjukaste tjenare **). Lubomirski vände sig sedan med
för-ledelseförsök till den i hans tanka uthnngrade besättningen.
Man uppdrog Chefen att svara, ocli detta skedde genom en
hop färska rapphöns jemte helsningen, att först när en rotta
kostade en dukat, kunde dagtingan komma i fraga. Så slöt
det tredje försöket mot Krakau.
Med 1657 käude sig Carl Gustaf i tillfälle att beträda
en mera fosterländsk politiks bana. Han behöfde då sin
Wurtz och hans tappre krigare vid sin sida. llagoczi flck
den helsningen, att om han ville blifva Pohlens Konung,
måste han sjelf skydda sina fästuingar. Denne hörde ej
gerna detta språk, men W. var dock färdig att d. 1 April 1657
uttåga (Skjöldebrand L. c. I: 313). Det gick dock
annorledes, än Carl Gustaf tänkt och Wurtz, som hindrades af
Czarnecki att tåga till Svenska arméen, måste fortfara att
med sina Svenskar försvara Krakau. Denna väntan inom
’) Skjöldebrand* förläggande (Hist. de Charles Gust. I: p. 264) af denna
3 dagars strid, af lysande seger ätföljd, till Auyusti, i st. f. Juli,
mrl-nad, måste vara ett misstag. Flera acta publica frän dessa dagar
uppgifva Juli. I Carl v. GreilTs "Hermathene, 3 h. p. 121, anföres visst, alt
der Skjöldebrand skiljer sig från Pufendorf, ban följt Dahlbergs
egenhändigt undertecknade beskrifningar till sina öfver slaget utgifna plancher;
men om Dahlberg verkeligen skrifvit Auyusti, mäsle det vara en
rniss-skrilning.
") Rikj-Arch. Acta historica 1620—5T. Fryxells Ber. XI: 198.
BIOGR. LEX. XXI. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
