Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wynholt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Wynholt.
Äbo ha vi ett bref ar (I. 0 Jan. 1496, deri ej ett ord år
nämndt derom. Ryssarnes flykt tillskrifves ett himmelstecken.
Enligt Jnustens Clirou. ed. Portlian p. 625. Krnt var då
redan kändt bland Ryssarne. Aristoteles von Bologna
fabricerade pulver 1 Ryssland 1475. I Augsburg funnos redan
1372 3:iie stora stycken, med kulor ar 127, 70 à. 50
skålpunds vigt. I Frankrike förekommo kanoner i slottet vid
Crecy 1347. Du Cange liar träffat dylika nämnda 1338. I
Spanien använde de Moliriske konungarne ar Granada dylika
vid belägringar 1312 ocli 1325. Se Condé Dominacion de los
Arabes III: 18. Vid belägringen ar Alicante 1331 begagnade
Araberna en mörsare, som kastade stenkulor och redan 100
år förut harva de vid belägringen ar staden Valencia hart
"Feuerschlnudrende Spreng-Schwärmern." Vogel Gesch. der
Erflud. III: 288. I en arabisk arhandling ar 1249 förmäles
om krut. I Caslri Bibliotheca escurial II: 8; Nicolaus
Antonio 1 Biblloth. vetus II: 12 och Wilh. Prescotfs Ferdinand
& Isabella har D:r Russwurms redan bortgångne väu Wilh.
Arndt i Ratzebnrg träffat uppgirter, under åberopande ar
otryckta spanska skriftställare trån slutet ar 1000-talet,
rörande skjutgevärs brnk i ett sjöslag mellan Mohrer rråu
Tunis och staden Sevilla(?). Humboldt antager i Kosmos II:
257, att Araberne icke känt användningen ar skjutgevär
1285; men att inan deremot i 12:te seklet begagnat krut till
stenspränguing 1 Rammelsberg vid Göttingen, citerande
Rel-naud & Favé du reu gregeois, des reux de guerre & des
origines de la poudre å canon i nistoire de 1’ArtiIIerie T. 1.
1845, p. 89, 97, 201, 211. Piobert Traité de 1’Artillerie
1836 p. 25; Beckmanu Technologie p. 342. Att Chineserna
tidigt kännt krutet och särskilt nyttjat det till fyrverkerier,
är allmänt antaget. Vogel Gesch. d. Err. III: 286*). D.-r
Russwnrm bilade dervid följande: "De önskade nrkunderna
*) Dessa upplysningar, ej främmande för Tyskar, hafva doek cj hindrat
desse gode konstälskare att d. 30 Nov. 1853 i det Badenska Freiburg
uppresa ett monument St svartkonstnären, d. a. alchemisten Berthold
[dem schivartzen BertholdI under namn af Barthold Schwartz,
såsom krutets uppfinnare. Freiburg har visst dermed eröfrat ett
konstverk af M. Kniltel, och det ar godt, men derför ej sanningsenligt.
Schwartz dog omkring 1354 oeh Roger llaco, som dog i Oxford 1294,
har i sill Opus Majus definierat krutel, ungefär, som det kan än i dag
nöjaktigt bestammas, sägande:»dunder och blixt kan harmas genom en
blandning af salpeter, svafvel och kol.
De här ofvan ar D:r Russwurm meddelade upplysningar ådagalägga,
alt Franciscanermunkar, som återkommo 1295 frän China, åtminstone ej
först meddelade receptet till krutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
