Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wynholt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wynholt.
235
Ja, svarade den hårde, men ej ett ögonblick längre. Godt,
sade hjelten, som steg npp ntan att någonsin kafla upp det
stöfvelskaftet. Han afmålades, heter det, derför alltid med
ena stövelskaftet nedviket. Mången är ännn fullt viss, att
å porträttet af Pontns De la Gardie på Löberöd — ty hans
namn åberopas ofta 1 stället för Knot Posses — den
nedkallade stöflen skall visa, att sagan bar grund.
Rimchrönikans författare förråder ej någon kunskap om
en krut-explosion eller en mina under Wiborgs slott. Den
nämner bössor och böss-ställnlngar hos Ryssarne; men då
Dalin anmärker detta som ett fel, synes att han antagit det
äfven Ryssarne då skulle haft krutbössor, oaktadt
Rimchro-nisten tydligen nämner att stenar med dessa bössor slungades
ned på Svenskarne. Berättelsen om smällen uppgifves af v.
Stiernman såsom nedskrifven 72 år *) efter det den antagits
hafva händt, af Kyrkoherden i Ö. Stenby, Jonas Petri Klint.
Messenius införde berättelse derom i de Fennonia Chronicon.
Tvifvelsmålet uttalades först af Georg Haweman 1094 1 en
oration, hållen i Dorpat. Att krut då var kändt i Sverige,
kan dock ej nekas. Se J. Murbergs afhandling om krutets
ålder i Sverige i IV D. af K. W. H. A. A. Handl.
1488 antogs 1 Stockholm en Michel Pulvermakare och
1498 köpte Henrik von Essen bössor från Danzig, som skulle
förut vara profskjutna, hvaraf följer, att omkring 1496 krutet
ej kunde vara så okändt 1 Norden, att dess användning
räknats till trolldom eller att samtida skriftställare skulle
förtegat en händelse, som i de oupplystes omdöme kunnat kasta
misstanke öfver verkställarne, att de sålt sig till den onde.
Handelsfartyg förde redan förut kanoner. I Napierskis
Cor-pus Dlplomaticnin, Riga & Dorpat 1833—35 nämnes ett
Tyske bärmästarens bref till Tyske Hochmeistern dat. d. 7
Martii 1496, rörande kriget mellan Sverige och Ryssland.
Förf. har ansett att om traditionen baft sin tillämpning, då
Knut Posse och Wynholt segrade d. 4 Dec. 1495, något ord
derom väl influtit i ett dylikt bref, och begärde derföre af
sin ärade correspondent D:r C. Russwurm, förf. till Eibo
folke oder die Inselschiceden an den Kusten Ehstlands und
auf Runo, att få upplysning om nämnde brers innehåll.
Derpå ingick följande svar: "Mig synes att hela berättelsen
om smällen i Wiborg är en saga; af Biskop Magnus Tavast I
") Kan den ej s&väl ha skrifvits det sista årel, J. P. Klint var
Kyrkoherde (1608). 112 år efter det smällen skall hafva skett, som del första
året (1568)?’ Klint fortsatte Linköpings Biskopskrönika till 1606.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
