Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wåhlin, Lars Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267 Wåhlin, Lars Peter.
följt med siu tid 1 den tbeologiska vetenskapen, ntan gått
tillbaka i stället för att gå fram; ehnru ban trodde sig i
sättet, hvarpå ban vid sitt försvar bemöttes, röna en alltför
märkbar theologisk ovilja. Ej underligt, om fördomen blef
dervid, att tiden vuxit den gamle lärdomsidkaren öfver
hufvudet, om ock detta gällde ojemförligt mindre L. P. W. än
om farbrodren, hvilken han önskat efterträda i
domprostbeställningen.
Värdet af VV:s utgifna skrifter i andeliga ämnen är
visserligen ej ringa, särdeles när de jemnföras med hvad tiden
på detta område vanligen förmådde åstadkomma. Bland
annat, som W. i meranämnde strid beklagade sig öfver, var
det omdöme, som 1 Th. Qvartalsskrift vederfarits hans
postilla. Måhända hade missnöjet häröfver någon del 1 det
skarpa ulfall, hvarmed, såsom vi sett, recensenten Thomander
blifvit af honom ihågkommen. Likväl är Th:s omdöme ej
hårdare, än alt, några betydande anmärkningar afräknade,
han intygar: "Predikningame äro högst läsvärda. ... VI
anmärke, bura lyckligt de i denua andaktsbok förekommande
djupt christellga dispositionerue i allmänhet äro både
uppgjorde och utförde. . . . Författarens stil kommer icke så
sällau i concision och energi Ödmanns och Kosegartens nära.’’1
När dertill lägges, att arbetet, hvad innehållet beträffar,
säges "komma Schartau närmast," så veta vi icke hvad större
loford kunde påräknas, särdeles som mellan de båda
jern-förda författarne ändå ett så pass stort svalg eger rum, att
det ifrån recensentens "närmast" är ett godt stycke till
"rätt nära". Emellertid har rec. icke knnnat undgå att
tillrättavisa författaren för det denne låtit allt för mycket af
det polemiska elementet ingå i en "andaktsbok". Särskildt
anmärkningsvärdt är det, alt rec. nödgats Unna det de kongl.
Seminarierna ha kommit i åtanka medelst klagan öfver
derifrån utgående lärares oändlighet. Till sin politiska
bekännelse låter W. oss äfven sluta af några ställen i samma
bok, de der förkunna författarens absolnta missnöje med allt
missnöje mot öfverheten, ebvad det uttalas i tidningar eller
muiitligen. Till och med näringsfriheten och dithörande
ämnen omordas 1 detta arbete. Oaumärkt må Icke heller
lein-uas, att detta arbete blifvit ntsatt för en skriftvexling i ett
landsortsblad (Helsingborgs-Posten), der W:s vederdelomän
användt hånets vapen, och att qvartalsskriftens utgifvare
måst erinra att de ej haft någon del i den skriftvexliugen.
W. dog d. 9 Sept. 1834. Blef 1803 g. m. Lovisa Adrian,
prostdotter från Farhult. Sonen Peter Samuel är kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
