Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wånga, Magnus Haraldi till stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 W A no a , Magnus Haraldi till Stora.
Potentia, som förlorat hoppet att vinna Sfcara-kräcklan. Nu
pågick uppbörden för Gottländska återvinningen i Brasks
stift, Kungen till behag. Församlingarne sågo mångenstädes
illa på Biskopen. M. II. skref vid pingst tacksägelse för
alla Brasks mödor med Skara sift, underrättar om
ställningen i Tyskland, riksdagen i Cöln, Kejsarens bror m. m.
Några nya kätterska böcker sändas att påse, som Magister
Sven fört med sig. "Må Gud förlåta dem som inskicka
dylikt sockradt girt i landet." D.r Hans svarade Trin.-sönd.
1524, huru visserligen en reformation behöfs af Curian i Rom,
men då det så sväfvar ut (som hos Martin Luther), der
re-formifren angriper sjelfva deu christna religionen, då måste
man sätta sig emot. Detta skall gifva anledning till
furstarnes angrepp pä kyrkans friliel. Nu begär K. M:t ytterligare
contribntionen de cathedra; vi ha blott 2 solidi i
eathedrati-cnm från hvar församling, då de i Tyskland och Italien ha
1 floriner. Nu beror mitt och mitt hushålls eget underhåll
af tionden allena. Och tiondegifvarne äro fattige, .lag tror
det nu vore oss bäst att träda under tiondelagen såsom
andra landtboar. Tydligt sträfvas att tillintetgöra oss. Huru
oförtjent det är, vet Gud bäst. Helsa hela ert vördiga
Dom-Capitel. Flottan har nu lupit nt från Kalmar till Gottland.
Till lycka, gifve Gud. — Den 1 April 1525 beklagades
söndringen mellan Kungen och fru Christina. Skara-biskopen
råddes att låtsa som han ej kände den. Deraf kunna Inre
söndringar nppstå, om ej Kungen med sin klokhet lyckas
afvända det onda. Folket gynuar fru Christina. Här gäller:
nescit regnare, qui uescit dissimulare: qui bene dissimulat
4 tacet, ipse sapit. (Här se vi de frön sås, hvilkas frukt
mognade och afföll på Larfs hed.) Hvilken olycka kommo
vi ej uti, derför att den envise (pertinax) och af
ungdoms-ifver brinnande Sten Stnre d. y. ej kunde förlika sig med
förre Erkebiskopen Gustaf, efter Rådsherrarnes förslag både
i Stockholm och Arboga. Tre dagar efter Trin.-Söndagen 1525
flck M. H. veta att hans motbiskop Franc, de Potentia hade
nu lemnat Rom tillika med en Påfvens Legat. Doctor Simon
var hans procurator, med rätt att ölverenskomina i frågan
om det kyrkliga ärendet i Skara (in negotio ecclesiæ vestræ).
Nu har ett nytt kätteri, mindre betänkligt än det Lutherska,
visat sig. Det erkänner både Påfvens och Kejsarens
herravälde, men ej deras tyranniserings rätt, liksom ej eller
andras, mera riktadt mot militärdespotismen än kyrkan. Bör
under alla händelser Christna religionen qvarstå, så
måste både svärdets och kyrkans rätt erkännas. Alla uni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
