Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wångaslägt, Jöns Laurentzson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WAng a slägt, Jöns Laurenlzson.
293
vid Bondekyrkan aflemnade dess Inventarlam. (Mon. Ullerak.
p. 234.) Decaiins var ett så förnämligt embete, anmärker
Perlngskiöld, att Cardinaler kunde mottaga det. Före honom
hade en Joh. Kröpelin (Oxenstierna) och en Ingolf
1’arlsien-sis haft den vigtiga befattningen. Vid Gustaf Trolles flykt
1520 blef Hr Jöns Archidiaconus, åtagande sig Domkyrkans
angelägenbeter i Archidiaconatet; efterträdd af Laur.
Andreæ 1522.
Då Gustaf Erikssou fattat svenska spiran, synes han
funnit i Jöns Laureutzson den man vid
Archiepiscopal-Ca-pltlet, för hvilken hau knnde hysa mesta förtroendet, äuda
till dess, efter ett decennium, Laur. Petri plötsligt visar sig
och intager främsta rummet. Tbysellus har i sina
Refor-mationshaudliugar meddelat en mängd bref från Konungen
till Jöns Deken, hvilka man der kan läsa fullständiga och i
sitt originalspråk, den då brukliga svenskan. 1525 d. 23
Apr. svarade Kungen Hr Jöns på ett bref, (deri Hr Jöns
skrifvit att intet borde ryckas eller klippas ifrån kyrkor
eller kloster; och att Biskopen i Westerås, om han så hårdt
betungades, ej kunde komma med tillräckligt hoffolk, hvilket
skulle förtryta allmogeu): "Skulle vi snarare tro att folket
skulle förtryta, om Biskopen kommer med mycket folk,
för-tungande dermed både en och annan; meu eder och flera
andra kan det förtryta, som icke annars veta eller vilja veta,
än att Biskopsembetet skulle vara stiftadt till något stort
herradöme, icke besiunande, att skriften håller fram, att
Biskopen bör vara den menige mans tjenare uti Evangelio,
det hau kommer bättre vid att sköta, då hau har få hofmän,
än då hau bar många; hvilket Christendomens äldsta historia
utvisar, just då der fanns i kyrkan sannskyldiga Biskopar.
Icke hafve vi så utarmat honom. Alen han skall väl samla
för att betala den skuld hau kom uti, då han köpte
Biskopsdöme! I Ilom af Påfveu." Men här framhålles sedan en sida
af den nya historien, som Gnstaf visste hafva en magisk
verkan på Svenskarne: "Nn hafver K. Christian fått ett stort
mod, att komma igen till Sveriges rike;" fortfarande: "Vi
kunna godt märka af eder skrifvelse, till hvilken sida J
luten. J ären den samme, hvilken vi i Upsala haft mesta
förtroendet till, och den vi högt uppsatt och den vi mest hafve
låtit leda (upföre) oss. Ser un till, att J visen eder rätt
svara deremot. Det bekommer eder bäst i framtiden." Om
’gudheligheter" ansåg Kungen onödigt skrifva till Upsala
Capitel, ehuru J. L. det begärt. Kungen var viss att Capitlet
var "lika redeboget, Hans påminnelse förutan, att sköta Guds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
