Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wångaslägt, Jöns Laurentzson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Wàivg.vslägt. Jöns Laurenlzson.
tjensten, soiu att vakta att ej dess gods förrycktes. Ex
Holma."
Vi känna ej hvilket liögt embete bär kan åsyftas, som
Kongen gifvit. Men det vittnesbördet, att Jöns L. egde af
alla Upsalienser del högsta förtroendet och inflytandet hos
regenten och reformatorn i dessa vigtiga tider, må
berättiga honom, till större uppmärksamhet, an ban hittills
vnnuit.
Den 28 Mars 1526 skref K. Gustaf från Gripsholm till
Jöns Deken i Upsala om det rop, som uppställ i anledning
af en Michels*) predikan: "Käre Herr Jöns! Vi täcke er för
er skrifvelse, och er utskrift af de artiklar, Sveriges
allmoge framsatt för riksens råd emot Gamle K. Christiern,
den J ock beröre uti eder skrifvelse. Vi kuuna dock ej fullt
förstå er meniug derom, begärande gerna, alt J ville
yttermera gifva er meniug tillkänna, det vi eder alltid gerna
förskylla vilja; ty vi förslå nog, att något vigtigt är i fråga.
Men hvad ropet om Mäster Michels predikan vidkommer, som
skulle uppstått under distingen, så hafva vi I sådaua saker
intet att beställa. Har någon något mot hans predikan, får
hau derför tilltala honom. Det borde ej inblandas i vårt
burspråk. Ropet hade. väl uppstått annorstädes, än hos
allmogen, och det är väl ej svårt få rätt på dess moder. Att
vi tagit oss i ätande och drickande nya sedvänjor, skall
aldrig med skäl oss bevisas. Gnd förlåte dem som göra så
många glosser på annors lefverne och intet akta deras eget,
som tilläfventyrs först behördes. Man bör ju först taga
bjelken ur eget, sedan grandet nr grannens öga."
Vi minnas att K. Gustafs fader auklagades, att jemte
Sten Sture, Knut Eskilsson, Folke Gregersson m. 11. haTva
ätit kött på fredagen S. Joh. afton 1497, såsom audra ochristne
menniskor — — ryssar och hedningar. Sonen torde nu
gått än längre i "gamla sedvänjors" afläggande.
År 1527 kom Hr Jöns bättre att begripa sin Konungs
syften och lär framom de öfrige Kapitelmänncn i Upsala gått
reformationen i möte.
1529 skref K. Gustaf ett "maktbref" för Herr Jöns på
Upsala slift, så lydande–"Efter det Upsala stift en
lång tid hafver varit och nn är Biskopslöst, hafve vi . . .
skickat och befallt oss älskelig vördelig man Herr Jöns
") Langerbens. M. Langerhen var en Luthers lärjunge vid samma tid
som Olaus Petri. Bör anmärkas vid 1 afd. p. 121 i Anjous Sv.
Kyrkoreformationshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
