- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 21. Winstrup-Wåmund /
295

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wångaslägt, Jöns Laurentzson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

W A.\: gaslag t, Juiis Laurcntzson.

295

Laurentil Däkeii nti Upsala, att han skall stå i Biskopsstad,
styra och regera både i staden och stiftet öfver all den del
Biskopsregementet tillhörer. . . . Skall ock Herr Jens i tid
akta — att intet i stiftet försnmmadt blifver . . . och
in-kfàfva biskopstlonden . . Desslikes . . hafve vi skickat oss
älskellg verdelig man Doctor Erik Gothing (Geting), Cantor
och OfflclaUs i förbemälte Upsala, förbemälte Herr Jens till
en medhjelpare. Dess till visso" etc. Denna fullmakt
kräfver ju att Herr Jens insättes i Stiftschefernas serie, ty det
är ej svårt att begripa, att K. Gustaf då ännu hoppades
kunna reformera bort Erkebiskops- och Biskopshierarchien,
så att Herr Jöns ej blott i 2 år var den högste chefen, ntan
högst sannolikt bestämd att så förblifva. Han bibehöll dock
tltleu Decanus, under det Erkebiskop Knnts| herrlighet
ned-drogs i smutsen, tydligen för att aldrig mera uppdragas och
återställas till sin katholska glans. Nu var Hr Jöns ej blott
reformationen tillgifven, utan blef en reformator, som behöfde
tygel och ej spårre. I ett bref utan datnm, men tydligen
från 1529, skref Knngen, der fråga varit om eli ifrig
predikant*) (se nedan): "Kunde ock icke skada, att det företoges
måttligt att reformeras i stycker, som med goda skäl tillförne
brukats och att Guds ord måtte predikas när menige man,
lekte och lärde, knima det höra och aunamma, således i
bögmessorue och ej blott i ottesångarne, emedan så bittida
om morgon blott en hop med gamla qvinnor kunna väntas i
kyrkan. Vi begära att J, jemte hvad vår fogde kan göra
mot Jon i Bollnäs, låten honom och de andre presterne i
Roslagen få något straff, oss till beskärmelse, för deras
anslutande till Göran Domprosts uppror." 1530 i Mars skref

Kungen fråu Stockholm till Decauen i Upsala: —–"Vi

fingo nu eder skrifvelse, i hvilken J gör eder ursäkt för de
prester, som hade legat oss under ögonen och hade
fördenskull mistat sine gäll, alt J dem icke hade med andra bättre
gäll försett. Och låte vi oss åt denne eder ursäkt väl nöja.
Soin j skrifven om Herr Knnt i Ryd, så vete J väl sjelf att
vi icke hafve förtaget-eder att bruka rätten med honom. F
skrifven ytterligare, att J hafven vårt maktbref, det vi ock
bekänne. Dock var icke vår mening att J med samma

*) Ilerr Jons borde säga Doctor Hans, att ban ville upphöra med sitt
predikande. (Han bådo nemligen börjat utsprida onyttige satser Kungen
till förtret, såsom nu sednast i klosterkyrkan i Upsala), sä framt kungen
ej skulle nödgas taga andra mått och steg. Ilerr Jöns borde e tillåta
honom lara ut på bygdén att predika . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/21/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free