Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Wångaslägt, Jöns Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W A n g a s l A g t, Jlins Larsson.
305
Historie.’’’’ till förtsättnlng af J. Langebeks meddelnlngar rö»
rande Grefvefejden i Danske Magasins 3 II. Och Fyens Stifts
Literäre Selskab har 1850—52 nlgifvit "Aktstykker til ffor~
dens Historie i Grevefejdens Tid." 1 dessa sednare
Aktstycken flnna vi 54 bref af K. Gustaf I till svågreu Christian
Fredriksson, sedan K. Christian III, Danska riksrådet,
Danmarks folk, Norska riksråder, anlörarne för Svenska hären,
Amiralerna på flottan m. fl. Mon detla oaktadt erkännes, att
vi ej kunna dela krigsäran mellan "de förenade," än mindre
mellan de Svenske krigarne inbördes. Om Jöns Larsson
mäkta vi således blott efter Tegel och hans npprepare, efter
ett K. Gustafs brer och ett riksdagsbeslut anföra, att K.
Gn-staf gaf Tbure Trolle, Jöns Larsson |iå Eskilstorp och Jöran
Eriksson (Gyllenstjerna) befallning alt begifva sig till
Svenske Amiralen Måns Svensson (Somme), honom till
medhjelpare, då han låg 1 Landskrona hamn om hösten 1535, der
desse herrar skulle med Amiralen hafva ett noga och flitigt
uppseende och akt på flottan, och särskildt vaka öfver att ej
båtsmännen läto Danskarne locka sig att antaga dansk tjenst.
Det var tydligen i följd af det löfte, K. Gustar 1 bref af d.
28 Sept. gifvit K. Christian,— hvilken då måste taga det
krigsfolk, han laggt i Lund, derifrån, — att K. Gustar skulle
tillskrifva (se längre tram) gode män vid Småländska och
Westgötiska gränseu, att hålla sig rärdiga. De kommo tydligen
såsom auförare hvar tör sina "uppbud"’ af krigsfolk, der
ortens frälse var sjeirskrifvet. Till Landskrona ställdes, som
det säges bos Tegel, först deras marsch. Redan på ett
möte I Arboga i Febr. I53G bier nemligen beslutadt, att adlen,
t. ex. 1 Westergötland och Småland, skulle utrusta ett skönt
skepp med en god jakt eller bark. Etter bvarjes renta
bestämdes huru många karlar en hvar hålla skulle till lands
eller vatten. Folket skulle sändas ner till Landskrona till
Amiralen Måns Svensson, som sedan fördelade folkel på
skeppen etter behor. De karlar, ädle eller oädle, som ville
utrusta sig med en till 4 hästar och dertill skaffa goda karlar
och harnesk in. m., skulle årligeu på hvar häst och rustniug
bekomma 30 mark örtuger och 6 alnar engelskt kläde eller
dess värde i pengar, då ej kläde kunde rås, samt fritt
borg-läge och fodrlng året om. (Stiernm. Riksd.-beslut I: 136.)
När vi då se huru Landskrona d. 11 Oct. 1535 ötverlemnade
sin stad i K. Christians händer, ega vi skäl antaga att en
ankommen — eller en väntad — svensk förstärkning, på
detta beslut ej blifvit utan inflytande. Svensken var
verk-BIOGR. LEX. XXI. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
