Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Wångaslägt, Jöns Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
W A n o a s l A g t, Jöns Larsson.
ligen van att t detta krig säga: Veni, Vidi, Tid. VI sakna
ej anledning att bärvid påminna, bnrn en Dansk, G. L. Baden,
berättar om detta korståg i protestantismens historia, —
säkerligen af större vigt för Nordens reformation, än vårt
deltagande 1 30 åra kriget, då faran för vår religionsfrihet, det
må bekännas, verkligen var mindre än ett sekel förut —:
Johan Thureson*), beter det i Danmarks Riges Historie III
D. p. 118 och följ. (i sammandrag), ryckte på K. Christians
begäran från Sverige in 1 Halland med en talrik och väl
utrustad här. nan intog, väl icke ntan svärdsslag, först
Halmstad och sedan Warberg. Nu uppsade den Skånska adlen
Grefve Christopher bnld- och troskap och lät 500 till
Grefvens tjenst förut bestämde ryttare rida bort, för att stöta
till Johan Thureasons svenska armée. En förent svensk och
skånsk här satte sig derpå vid början ar 1535 i marsch till
Helsingborg. Ar« såg Tyge Krabbe, Slottsherren l staden,
att Grervens vågskål sjönk och K. Christian lifs steg. När
Svensk-Skånska arméen, som rått hemlig kunskap om
Krab-bes nya mening, nalkats inom skotthåll, vände sig slottets
kanoner, liksom den nyss rramryckta arméens alla
skjutgevär, mot grefliga lägret. Förödelsen bier då stor i Grervens
läger. Det var d. 13 Jan. 1535. Marcus Meijer, Lybecks
Borgmästare, bier rången, hvarpå Jörg. MBnter och Jessen flydde i en
båt till Malmö. Selands adel väcktes nu ar Skånska adlens
exempel. Gustar Trolle, detta odjur, för hvars
återuppsät-tande på Upsala Erkebiskopsstol Skånes folk nu blödde, såras
i och dör kort efter en strid på Fyen, der Joh. Rantzau,
Christian Ill:s fromme bärförare, vann seger. Derpå begärde
K. Christian Gustaf I:s flotta. Den kom 10 skepp stark,
dertill sig kunde sluta II danske, 10 preussiske från Hert.
Albrekt under Henr. Sclionebeck och 4 i Sundet anhållne
Holländske skepp, —alla dessa, med 3,768 man om bord. Peder
Skräm, som anförde den ßrenade flottan, slog den
Lybeck-ska under Bornholm, renade Bälterna från Lybska kapare så
att Christian III kunde gå öfver till Fyen, der han
hyllades. Nu sände det Sunnanfjellska Norge till K. Christian III
både skepp och folk. Och efter allt detta hyllades Christian
III på Lybers hög vid Lund. Efter denna Christians bebag-
") Detta bör iakttagas vid XII B. n. 165, der ock mä tilläggas
hanvisning till Nya Svenska BibL 2 B. 1 st. p. 17—19 rörande denno
sannerligen märkvärdige’ J. Thuresons riddarslag af Kcjs. Maiimilian samt
den osäkra anekdoten hos Dalin i S. B. H. III: 276 om hans yttrande
mot K. Gustaf I registret få hänvisningarne afhjelpa dylika förbiseenden
pl rätta stället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
