Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Wånga, Harald Bengtsson till stora - Wämund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wàmund 31?
•
ban d. 30 Apr. 1789 framryckte I 3 kolonner vid
Kärna-koski ocb Pardakoski, då Prinsen af Anhalt nnder honom
anförde den förslå kolonnen, General Bakof deu andra och
General Mescherskoj den tredje. Igelströin måste draga sig
tillbaka. Prinsen och Bakol hade lått dödliga sår och
Svenskarne vnnno seger.
(Kä Hor: Ugglna nädtlängd. Tibell» Serapliimer-Riddarlüngd. Damier»
Ehstl. Adl. Matr. v. Stiernm. Adl. Malr. Posselt» G. Ill hist.)
—K.
W A M,U N D.
"Presten Härre Wämunder," "Sacerdos Waemundus," har
med största sannolikhet varit stylisten, då ett litterärt
alster tillkom, som lika ofta åberopades af Svenska Regeringen
i äldre, som Westpbaliska fredsurkunden i nyare tider. Det
är således skäl att bland våra namnkunnlgheter införa den
utan tvifvel skrifkunuigasle vid Nöteborgs-fördraget 1323,
ehuru vi ej förmå göra honom lika känd, som dessa herrar
blifvit, hvilka förde pennan vid de nyare seklernas vigtigaste
fredsslut.
Det måste erkännas, att fredsfördraget d. 12 Aug. 1323,
hvilket blifvit i Sv. Diplomalar. III B. och i K. W. H. A. A.
Ilandll. XX D. af vår grundlige Riksantiqvarie Hildebrand
så väl belyst, hör till våra i nära elt halft årtusen
vigtigaste acta publica. Ty der besfäindes gränspunkterna mellan
det Svenska och det Ryska väldet, sådane de öfverhufvud
förblefvo till 1721, 1743 och 1809. Lyckliga hjeltevärf måste ha
förutgått, förrän vår gräns kunde flyttas intill Ladoga.
Historien har dock utförligare belyst nederlagen än segrarne.
VI ha härofvan i Tuke*) Jonssons af Wålunge lefnadsteckning
sökt belysa en tilldragelse, sora. ligger mellan nederlaget vid
Landskrona och fredsslutet i Nöteborg, vid hvilket senare
tillfälle presten Wæinnndns var den lärde jemte 3 lekmän
bland de svenske säudemännen. Om vi än ej fullkomligt
känna ställningen i Aug. 1323, så är dock allt skäl att
antaga, det stora svårigheter då voro att med diplomatlens
vapen besegra. Fredsstlftarne, som nu vunno en
gränsbe-stämning, hvilken våra konungar så läuge åberopade,
förtjena derför att tacksamt ihågkommas, och det må förlåtas
oss, om vi, med någon kännedom af fredsslutens inre historia,
tro oss skyldige att stanna främst framför den, som nämnes
’) Oran kallad Puke J:s. i Strinnholm* S. F. H. V: 347, 350,
Registret p. 190. Se Dipl. Sv. III., Registret p. 793, anförande 14 urkunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
