Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wämund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W Amumo.
310
herdam. I: 81), der uppgifven såsom ock (förut?) Kanik t
Wexiö, Wemttnd, hvilken dött såsom Cauonlcus Upsallensls
fore Erkebiskop Petrns Thyrgllll 1 Upsala och Jlärre
Wä-munder presther, som är en af fredsombuden 1 Nöteborg, äro
en och samme person. Månne han ej varit son af en, som
varit hörding t Wiborg, möjligen den förste efter eröfringen
1296? Såsom ung prest, sannolikt nyss återkommen rrån en
utländsk högskola, blir han ar sin — som det synes och
äf-ven uppgivits — frände Cancelleren sänd till Nöteborg 1323.
Träffas sedan som Kanik i Wexiö och derefter som Kanik
! Linköping 1347, D:o 15 1 Kanlklängden, död sedan som
Kanik i Upsala, dit han torde följt sin frände och Biskop,
då denne 1352 bier Erkebiskop. 1364 tilldömdes de gods,
han efterlemnat, åt nämnde Erkebiskop. Han må då 1296
ej varit synnerligen gammal. Som Kanik i Linköping
protesterade ban mot K. Magni Erikssons lag 1347. Se Loccenll
Lex. Jur. Sv. G. p. 185.
Deu slägt, till hvilken han räknats, förde samma
ättemärke, som Linköpings stad, ett s. k. talande vapen, som
skulle uttrycka Lejonköping, eller ett lejonhufvud en face.
Slägten har derför hos nyare kallats Lejonansigte, det
anmärkes om både Erkebiskopen Petr. T. och Kaniken
Wæ-mundus 1 Linköping; likaledes om den Biskop i Linköping
Nicolaus, som dog på vägen till Avignon, hvarefter Petrus
Thyrgllll blef väld; likaledes om Heming Ödgisleson, som
nämnes bland R. Råd kort efter det lian varit Legat i
NlSte-borg 1323; men som först 1343 träffas bland Riddare intagen.
Slägt till samma slägt var Biskopen i Linköping, skalden
Nils Hermansson, Biskop Petri Thyrgilli systerson. Troligen
var ock af samma slägt den Magister VVimundns, hvilken
Intager rno 3 i Håbls Kaniklängd, n.o 2 I hans Decanlängd
och mo 7 i hans Domprostlängd, samt ingår i
Riksrådslängden såsom K. Birgers Råd 1310, nämnd redan i offentliga
handlingar 1287,*) hvilken som domprost 1294 underskref en
Blsk. Laurentii (Lillie) stadga. Se vidare Lit. Ö.
Ödgissli->öner — slägtens gamla namn.
Ehuru Upsala-Kaniken Wämunds testamente rörkommlt,
kunna vi antaga att han ej egt rärre "stripta" tapeter,
mindre röd Sarg, rärre slifkar, fotkar, siirskålar, stora horn,
eller silfskedar, mindre dyrbara blå sargquoser, skinnfodrade
mössor, blå tröjor, grå kåpor, gångare och hästar, oxar och
*| Ulan tvifvel också 1283, då ban som Ncpos af Kyrkoh. i Nässjö
(du i Wexiö stift) ihågkoms i dennes i S:t Jean d’Acre gjorda
testamente. Dipl. Sv. n:o 769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
