Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien af U och W - Ubbe, runristare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Ubbe, runristare.
bnrlt med Christendomen inkomna namn. Bali eller Ballr är
visst enkel som Ubl eller Ubir, men den förra slätar ofta
med bön om frälsning för själen, ett ord, som ej ingår t
Ubbes knappa förråd, tecknar någon gång en djnrbild, (signa
ferarum Svionnm?), binder stnndom sina minnesord i Ljoda
battr o. m. s. som ej möter bos Ubbe, hvilkens namn vi
träffa på omkring 30, då Bales namn träifas blott på 20
stenar. .
Se här några prof på Ubbes stenstil:
Å en rnnsten, som vid Upsala domkyrkbyggnad ej längre
egde några skyddare, utan inlades i kyrkan, läses: Jarl uk
Vikibiarn litu risa stain at Kvast (Gud vast, sedan Gustaf,
ett namn 1 gamla Sture-ätten), fadar sin, Starn mather
(Styrman = Goaverneur) Ikl muntr (Ingemund) nk Thorthr,
som for till Kirkha (Grekland) hut (ut), suu Joris (Jarls)
nk at Ikulbiarn in Ubir risti. I Bondkyrkosocken vid Norby
läses å en rnnhäll: Ali uk Jufurfast litu kixra marki iftir
Jarl fathur sin nk at Klsl (Gissel) uk at Ikimunt. Han var
träbin (dräpen) auster (i Österland), sun Jarls. Ubir ristl.
I Eds Kyrkogårdsmur hade Christna inlaggt en sten med
inskrift: Thorstin lit kara merki Iftir Svin fathnr sin nk eftir
Thorl brodur sin. Tbir hvarå hut til Klrika (Grekland), uk
Iftir Inkitharu motbur sin. Ubir risti. Denna sten fördes
1685 till Oxford.
Celsius antog att U. lefde i slutet af 900-talet, Broocman,
yttrade sin förmodan, att han lerde på 1100-taIet. Sjöborg
"gick medelvägen" och fann honom ha lefvat på 1000-talet.
Liljegren antager med god grund, att de runstenskorstecken, som
ej likna den form, man gaf dein, sedan angelsachsiska och
danska mynt före medlet af 1000-talet började spridas bland
oss och gifva ledning för efterbildning, angifva en än högre
ålder. Då äro de stenar, som huggits, sedan
Christendoms-spåren blifvit tydligare, än de voro i Ubbes tid, äldre än år
1040. När Westergötland och Skåne i elfte seklet hade nära
lika många kyrkor som nn, begrofvos väl få der, redan vid
1040, utom kyrka och kyrkgård*)? men då i Upland först
med K. Erik IX Christendomen blef allmänt antagen, är ej
besynnerligt, att man der träffar de fleste grafvårdarne i än-
’) Samma anmärkning gäller ock andra landskapet1. Pä runstenar i
det gamla Virdalantl möta bland 220 personnamn blott 4, som inkommit
med christendomen; deraf 2 helgonnamn pä en kjrkdörr, sä all blott
Jacob, 6om gjorde Hosmo dopfunt, och Martin i Alsheda äterstå. I våra
diplomer bland de förste 120 namnen, 20, som hafva christendomen alt
tacka för sin hitkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
