Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien af U och W - Uhr, Carl David af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325 uhr, Carl David af.
hvart tredje år förnyadt val, vid denna befattning bibehållas
ända till år 1838 1 Maj månad, då ban begärde och erhöll
afsked såväl från denna som öfvermasmästare-tjensten. Den
af honom innebafda Direktörsplatsen bar alltsedan lemnats
obesatt.
På Bergskollegiets hemställan erhöll af Uhr 1817 kongl,
förordnaude att såsom adjungerad ledamot deltaga i nämnde
einbctsverks göromål, så vidt detta stod tillsamman med hans
öfriga befattningar. Bland de liera förrättningar i
landsorterna han, på grund ar detta förordnande, bestridt, vill Ref.
bär endast nämna en år 1820 förrättad undersökning vid
Höganäs stenkolsverk, om hvilket verk at Uhr sedan inlagt
stora förtjenster.
Några uppgifter om at Uhrs verksamhet för Höganäs
torde här vara på sitt ställe. Då delägarne 1 gamla bolaget
förtviflade oin Höganäs, ocb underhandling var öppnad för
att söka förmå statsrådet gretve Wirsén att öfvertaga
alltsamman för att med sin större förmåga och rikare tillgångar
reda den trassliga härfvan och sätta arbetet 1 bättre drift,
vände sig Wirsén till ar Uhr, hvilken ärven uppgjorde p. m.
och förslag samt, på en resa till England och Skottland,
rådgjorde med Atkins samt andra Englands mest kompetente
män i frågan. 1 Juli 1827 hade Uhr återkommit från
England, åtföljd af en der mycket ansedd ingeniör och coalweiver
Robert Bald, hvilken först förklarade att Höganäs dugde blott
för tegelfabrikation, hvilket så bekymrade bolagsmännen att
t. ex. Wirsén kände sin helsa deraf lida. af Uhr var nu den
som hufvudsakligen verkade att ej allt lemnades vind för våg
och hela företaget förföll. Balds officiela utlåtande utföll
sedan mera förmånligt. Redan vid sina pnddlingsförsök vid
Skebo (1818—1824) hade ar Ubr användt tegel ar den
eldrasta leran vid Höganäs, och runnit detta bättre än något
förut kändt. Nu utvidgades tegelfabrikationen — ocb ehuru
den eldrasta leran redao förut var känd (såsom i förra
århundradet upptäckt ar B. R. Geyer); kan man dock säga att
Ubr var den som först bragte henne i användande och sålnnda
skaffade ett nytt förträffligt byggnadsämne. Sedan dess har
Höganäs efter hand gått framåt — så att stället 1854 skaffat
sig egen kyrka (en folkskola beräknad för ett betydligt
antal lärjungar fanns redan förut) samt ntgör eget pastorat
med egen kyrkoherde. Genom af Uhrs förtjenstfulla
åtgärder och egna uppoffringar bildades der 182— en sparbank,
som alltsedan verkat, och flera andra icke allenast för sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
