Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien af U och W - Uhr, Carl David af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Uhr, Carl David af.
kolsverkets arbetare utan äfven för ortens Invånare i
allmänhet gagnande inrättningar.
Brukssocieteten hade åren 1817 och 1820 beslutat
anställande af försök 1 större omfång att med trädkol och ved
1 reverber-ngn tillverka smidigt jern genom den s. k.
pudd-llngs-processen. I dessa försök (1818—24) tog af Uhr en
hufvudsaklig del, och bar om dem afgifvit berättelser, införda
i Jernkontorets annaler. Resultaten voro visst icke dem man
väntat sig, eller i förhållande till de dryga kostnaderna
(omkring 40,000 R.dr bko); men äfven mindre lyckade försök,
noggrant verkstälde och ärligt bekantgjorde, hafva sitt stora
värde.
Under de vid Brefvens bruk 1825 och 1826 anstälde
kolningsförsök 1 den af öfverdirektör Schwartz uppfunna
kolugn, förehade af Uhr derstädes en undersökning af de på
detta sätt erhållna kolens förhållande i masugnen.
Sistnämnde år deltog ban äfven, tillika med öfrige
öfvermasmä-stare, 1 en vid Finspång företagen undersökning till
utrönande ar de förändringar som jernmalmerna vid smältningen
undergå i masngnspipan, under deras gång rrån
uppsättniugs-målet ned till rorman.
ar Uhr var uppflunare ar en ny rostugn, hvilken dock
vid prorrostning ej runnits lika rörmånllg som de af Serström,
Schedin och Slarbeck konstruerade. — Deremot lyckades hau
bättre med sin masngnsvåg, hvars bruk han införde t Sverige
till stor säkerket vid beskickningarne, på hvilkas noggranna
Invägning en stadig hyttegång väsentligen beror.
Från år 1816 ända till hans afskedsår förrattade ar Uhr
de till Jernkontoret iugirue Masmästerlstatens årsberättelser
samt var en flitig skriftställare i Jernkontorets annaler,
hvilkas redaktion han, efter Svedenstjerna, ett par år
hufvudsakligen besörjde, intill dess detta bestyr öryertogs ar
pro-ressor Serström. — Med Sveriges ministrar i utlandet
bret-vexlade hau om jernhandteringen och jernhandeln, om hvilken
brervexliug en berättelse läses 1 Jernkontorets annaler 1829.
Under de resor han hvarje år företog, samt genom de
talrika undersökningar och arbeten ban verkställt, hade han —
ehnru I saknad ar någon vidsträcktare och rastare
vetenskaplig underbyggnad — förvärrvat eu skatt ar praktiska
knnskaper, hvilken han nitfullt använde för jernhandteringens
och fosterlandets bästa.
Såsom medlem af Riddarhuset bivistade Uhr många
riksdagar och deltog 1 flera revisioner samt var flera gånger
ledamot ar Stats- och Konstitutions-Utskotten, oftast det senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
