Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien af U och W - Uhr, Carl David af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327 Uhr, Carl David af.
Hans politiska åsigter voro i allmänhet frisinnade, men hans
afslgters renhet erkändes äfven af hans motståndare. Äfven
1 näringsfrågor var han i många fall rrisinuad, och yrkade
mer än eu gång borttagandet af en mängd onödigt hämmaude
och inskränkande författningar för bergs- och
brukshandte-ringen — hvilket dock ej hindrade honom att, såsom
mången annan, vid 1815 års riksdag uppträda såsom
statsekonom i reaktionär syftning, med yrkande att Sverige skulle
sjelft producera alla slua behof och taga Intet från
utlänningen, hvarjemte han lärer slutit sig till dem som yrkade på
en förordning till hämmande af öfverilödet *), hvarmed
allmänna tänke- och talesättet den tiden mycket sysslade, utan
allt afseende på förflutna tiders erfarenhet samt ßotins m. fl.
grundliga utredning af delta ämue. C, I), aführ arbetade sig dock
snart ifrån dessa barnsligheter. Ar 1830 föranledde han
utgifvandet på Svenska af en engelsk afhandling "om
fördelarne af maschiner, såsom medförande låg
tillverkningskostnad och ökadt behof af arbetare" (Stockholm, hos L. J.
Hjerta), hvilken skrift specielt åsyftade att visa fördelarne
af frihet 1 näringarue och orimligheten af hämmande
inskränkningar.
C. D. af Uhr var högt aktad och värderad såsom
medborgare och tjensteman, vänfast och samvetsgrann, välvillig
och välgörande ej blott mot anhörige utan emot yngre
bergsmän och behöfvande landsmän i allmänhet, rastlöst verksam.
— Hans förtjenster om jernhandteringen erkändes och
belönades flerfaldigt. Af Konungen utnämdes han till R. N. O.
Brukssocieteten tilldelade honom Jernkontorets stora
guldmedalj och vedergällde dessutom vid flera tillfällen hans
mödor samt tillade honom vid afskedstagande! en årlig
lifstids-pension af 2000 R:dr bko. Ledamot af
Wetenskaps-Akade-mien (från den 18 April 1821) samt af Kongl. Norska
VI-denskabs-Selskabet. — Afled — ogift — den 19 Mars 1849.
Skrifter: Berättelse om kolninesförsök (tills, med G. S. Kallstenius
verkstälda vid Furudal 1811—1813), Sthm, 1814; tillika med: Försök öfver
utströmmande luftmängder genom tätlor. — Resa i England. —
Beskrifning öfver Höganäs stenkolsverk (endast utdelad bland Rikets Ständer
1815). — Försök med Grangärdes malmer. — Berättelse om
puddlings-försök 1819—22. — Berättelse om det nya Svenska kolringssältet (tills,
med öfverste A. Anckarsvärd), Sthm, 1825. — Beskrifning pä en mas-
’) Det var med anledning häraf som Landshöfdingen Hans Järta säges
hafva yttrat att "Uhr hörde till de urverken der göken som gal är
»f träd."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
