Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
Orne fot, Jacob Ulfsson.
cob Ulfson till Upsala en och annan af de 1 boktryckningens
första decennier tryckta böcker, som ännn ntgöra
paleoty-piska prydnader 1 detta Europeiskt märkvärdiga
Uuiversitets-Bibilothek.
Om en student från Universitetet I Jacob Ulfssons tid,
hvilken uppväger hela generationer af sednare tiders
stu-dentcorpser, må vi blott erinra — Gustaf Eriksson (af
Wasaätten).
Under reformationens första sekel sjönk Flögscholan tidtals ’
ett oväntadt mörker och Boktryckeriet stod länge overksamt. Ja,
det ser ut,som skulle förmörkelsen iuträtfat med Jacobs bortgång.
Kanske förlora vi renlärighetens prägel genom att
rättvist dela hvarjoin och enoin sin åra, äfven om dervid Sten
Sture och Jacob Ulfsson kunde bli ställda i eu förmånligare
belysning inom vår Universitetshistoria, än Gnstaf I ocb
Laurentius Petri, Nericius såväl som Gothus?
Jacob Ulfsson har änuu en ära af odödlig art 1 vår
lärdomshistoria, kanske än mera delad af den store fostersonen.
lloktryckerikonslen år för kunskapernas spridning vigtigare
än jernvägen och ångan för transporten öfver jorden. Att
denna konst tidigt inkom 1 Sverige, var ej utan stort
inflytande på landets väckelse 1 litterärt hänseende. Sveriges
hufvudstad hade ett tryckeri 6 år fore Portugals, 10 år
före Danmarks, 13 år före Spaniens, 23 år före Skottlands,
30 år före Hollands och 31 år före Sachsens*). Hvem vet
huru länge kousten dröjt alt uppsöka vår aflägsna nord, om
den verksamme nye Erkebiskopen, som hemkom 1470 med
tanken att få ett Universitet 1 sitt fädernesland, I Rom
kunnat undgå att höra mycket tal om denna upptäckt och ej t
hemresan sannolikt passerat städer, der bokpressar redan
voro I gång? Uti Incunabnla artis typogr. in Svecia p. 4
yttrar sednast den frejdade forskaren J. II. Schröder, att
genom J. Ulfssons, Sten Stures och hans gemåls mæcenatism
uppblomstrade de första tryckerierna i Sverige. Snell
började trycka 1 Stockholm 1483. Han hade året förut tryckt
i Odense den första i Danmark tryckta bok, en berättelse
om Turkars och Christnas krig på Rhodus, hvaraf P. L.
Möller (Bogtrykkerknustens hist., Köpenh. 1841) slutar, att
ban krlngresle på sin konst och från Odense begifvit sig
till Stockholm. När man känner Svenskarnes d. v. nit för
korståg mot de Europas lugn botande Turkarne, kan man
sluta, att han kom för att bär utsprida sitt tryckgods (också
*) Gutenberg oder Gcsch. der Buchdruckcrkunsl, Lcipz. 1810 p. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
