Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖRN B FOT, Jacob Ulfston.
»51
tinnes ett exemplar deraf 1 Upsala, men Intet t Danmark)
och att han ej dröjde att söka en köpare 1 stort t Sveriges
Erkebiskop. En annan boktryckare J. Faber tryckte t
Stockholm 1495 Johan Gersons bok "af Djäfvnisens frästilse," som
är tillegnad Verdoghastom j gud fadher ok herra Her Jap
mz gudhs nadh archebiscop j Upsala, af öfversättaren Ericns
Nicolai, Canlk i Upsala — den första pd Svenska tryckta bok.
"Breviarlum secuudum rltnm Eccleslæ Upsalensis" (395 blad)
trycktes hos Fabers enka 1499 i Stockholm pà Jacob
Ulfs-sons föranstaltande. Hans initialer 1 rödt å titelbladet bevittna
det. Han har tillaggt ett långt och lärdt företal (U. v. Troils
handl. 3. p. VIII—XV). Säkert är J. U. förläggare till det
1 Upsala 1510 tryckta Psalterinm Davidls, den första t Upsala
tryckta boken, hvarå man ser Jacob Ulfssons vapen med
örn-foteu i 2:dra och 3:dje fältet och Erkebiskopskorset i l:sta
och 4:de. Paal Grijs tryckte den 1 Archidiaconen Doctor
Ragvaldi hus, Dno Dno Jacobo Regni Suecie primatum 8i
Upsalensem tcclesie presulatum felicissime gubernante. "Cum
priviiegils" möter här först i Svenska boktryckningens
historia. Boken synes vara ett verk af den lärde
Erkebiskopen. Korta utläggningar åtfölja hvar psalm, ordnade för
den dagliga andakten nr asketiska principer. Införas ock
Hiskie sång, Zacbariæ sång, flera Augustini betraktelser
öfver Davids psalmer, Athanasil symbolum, med latinska
hymner, antlpbonier och böner. Erinras i fråga om yttersta
domen, att då dömas både Påfvar och Cardinaler. Då P. Grijs
1514 tryckte Scholastici i Upsala Ericl Nicolai
öfversättning af Johannes Gersons lärdom huru man skall lära att dö
till siälenue salicthet — vår först tryckta svenska andaktsbok,
heter det 1 förordet: ’Thenne bok ok lärdom som är til att
lära dö til sialenne sallchet var till forende aff nagra goda
lärda män . . oppa svensko manghom godom ok gudellgom
männlskiom til slålegagkn . . . Tberfor baffver Verdoghiste
y Gudhl fader ok herre Archebiskop Jacob y Upsala — —
alle menllgba olärda folke ok särdelis Sverlghis rikls
in-byggiarom till andeliga nyttogheth och själenne evlghe
sallchet." Hans faderliga godhet hade ock tillsatt några
mär-kelige stycken, som voro ganska nyttige och storliga till
tröst för döende. Man ser Erkebiskopens vapen. Slutversen
är (under träsulttet föreställande eu pilgrim), med ny stafning:
Gud låte oss sä i jordrikes pelegrimsresan gä,
Del vi mätte efter döden himmelrikes glädje fä.
Johannes Gerson var en Cancellarlus Parislensis,
förläggaren en Cancellarlus Upsaliensis. Missale Ecclesiæ Upsali-
BIOGR. LBS. XXIII. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
