Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Brahe, Pehr, d. ä. - 2. Brahe, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
B r a m E, Pthr, ti. ä.
ler denna anklagelse med vissa punkter i Grefvens
testamente: "att i dessa linnes ingen Gatholicism, att Grefvens gåfvor
till Skolor och Sjukhus, hvilket ej blifvit en stående
formulär i vår tids testamenten, böra ursäktas." "Han hade sjungit
i Wålborgs visa, "ban gaf till Kyrkor och skolor väl," och
funnit dylika hedersskulder skönare, än vår tid så
benämner, och åt hvilka vår upplysning ofta ger de största
testamenten." (De la Gardieska Areh. IV. s. 172—182.)
I sammanhang med det ofvananförda må likväl nämnas
Jesuiternas yttrande om Grefven i bref från Stockholm till Rom:
ban kallas der "vir ad Gatholicam religionen» valde
propen-sus." Äfven stod ban i brefvexling med Gardinal Hosius, och
biföll, att Sigismund erhöll en Galholsk uppfostran. Hans
söner äro nämnda och de trenne äldsta skola också nedanföre
upptagas.
c-m.
2. BRAHE, ERIK.
Den föregåendes äldsta son, född loo2 d. 4 Sept.
Riks-Råd och Ståthållare på Stockholms Slott 1394; död i Danzig
d. lc> April 1614. Han hade varit ett af sändebuden i Polen
på den riksdag, då Sigismund der valdes till Konung, men
undgick K. Johans onåd , för att instructionen var
öfverskri-den, genom löftet om Estlands afträdande till Polen. Grefve
Erik hade med svårighet gått in på denna punkt, som andra
sändebudet, Erik Sparre, hans svåger, föreställde honom
nödvändigheten af, i fall de önskade Polens krona på Sigismunds
hufvud. Sparre var sin svåger i snille ocb diplomatisk
konst öfverlägsen, och uppbar äfven ensam Konung Johans
förtrytelse. Bröderna Erik och Gustaf Brahe stodo till
Wasa-huset, till K. Sigismund och den sednare äfven till Prinsessan
Anna i ett närmare och mera vänskapligt förhållande än de
öfriga RiksRåden. Grefve Erik föreställde Konungens person,
då Hertig Carl lät döpa sin dotter 1394, och hade jemte
Cans-lcren Fogclwetter ett hemligt meddelande från Konungen till
Hertigen , som rörde Sigismunds förbindelse att åt Polen
afträda Estland, hvarjemte Hertigen varnades för de öfriga
Riks-Råden. "Oaktadt Sigismund lofvat, att ingen Påfvedyrkare till
riksens embeten komma skulle, . . . böll han det icke längre,
än emellan Upsala och Stockholm; ty straxt han till
Slock-Lolm kom, satte han Grefve Erik der till Ståthållare, som
icke det ringaste embete i Sverige var,’’ skrifver den store
Gustaf Adolph. Grefve Erik åtnjöt som Ståthållare ringa akt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
