Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Brahe, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1! r, akk, Er ii.
11
ning och hörsanibet af det "gemena borgerskapet i Stockholm."
De unilerläto att tillföra Konungens (lolla behöflig proviant,
oaktadt Ståthållaren lät röra trumman och å Konungens
vägnar dem detta anbefalla. Polackarne voro hatade och i sina
härbergen dåliga hetalare. Äfven uppretades Sladsboarne
genom det nit Grefve Erik drog för Catholska gudstjensten, då
messa hölls både i Slottskyrkan och i Papisternas nya hus i
staden. Den 29 Nov. uppsade borgerskapet Grefven på
Råd-hnset all hörsamhet, efter Hertigens hemliga uppmaning, och
4 dagar sednare blef den förre skiljd från delta embete på
grund af Upsala mötes beslut. Brodern Gustaf, som skulle
understödja Grefvens cmbetsbefaltningar, var med honom
o-ense. Båda reste de till Polen, kommo tillbaka med
Sigismund , och Grefve Erik var en af Konungens underhandlare
efter Stångebro slaget. Hertigen sade då till honom: "Eder
Gr. Erik hafver jag ingen ovänskap till; ty J ägen samma tro
som Konungen , och hafven handlat efter samvetet. Men icke
så de andre fem; och vill Konungen icke godvilligt utlemna
dem, så finnas här de män, som nog skola hämta ul
fäderneslandets fiender och förrädare midt utur Konungens hop."
Härmed pekade ban på en skara beväpnade bönder. Grefve
Erik blef med Hertigen försonad, bevistade Calmare
belägring, vägrade alt deltaga i stormningen, emedan Adeln var
pligtig att tjena till häst, men ej till fots, och i stormningen
brukades endast fotfolk. Ett rykte gick, att Hertigen ville
våga en storm, för att få Svenska Adeln helt och hållet
utrotad. Genom en förbindelse, utgifven 1399 d. 10 Fehr.,
"lofvade Grefven Hertigen och hans ätt sin tjenst och lydno, för
det att honom tillåtes hafva sin religion fri, och alt med lön
onh underhåll af Cronone försörjd blifva, eftersom de alla
besinna kunna, att jag med rättrådighet mot mitt k.
fädernesland väl förtjena kan." Grefven satt i rätten öfver de
anklagade RiksRådcn , reste sedan till Polen, af afsky till
Hertig Carl, och dog uti Danzig. Han var förmäld med
Furstinnan Elisabeth af Lüneburg, om hvilken det berättas, att
hennes rikt försedda garderob föranledde att i Sverige
praktbegäret tog öfverhand bland de stora, då ingen ville vara
sämre än den främmande Furstinnan. Grefve Erik hade med
henne en dotter Heata Margareta, som blef gift med RiksRådet
Guslaf Stenbock och Stammoder för Grefl. Stcnbockska ätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
