Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brask, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
z>\
Brask, Hans.
voro de Biskopens omedelbara undersåtare. "Vid alla hofhåll
hade han ladugårds- och ridefogdar, samt många andra
betjenter, såsom bryggare, mältare, bagare, mjölnare, fiskare,
tegelslagare, sågmästare, bumblcmän, dikesvenner,
trägårds-och svinegårdskarlar, skyttar och oxekarlar; men vid
Linköpings gård och på Munkeboda, på hvilka begge ställen
Biskopen merendels residerade, voro utom dessa uppräknade,
långt flera, icke allenast förnämare, såsom "Cancellarius,
Ca-pellanus, Scholaris Capellæ, Camerarius, Köke- Kallar- och
Stallmästare, med Höfvidsman och Fodermarsk, utan ock
månge ringare, enkannerligen bof betjenter, såsom Kock, Skänk,
Bissarc, Redare, Spelmän, Småsvenner, Stallsvenner,
Dörr-svenner, Portnärer, Slädsvenner, Pulfvermästare, Murmästare,
Bergsfogdar, Väpnare, Bysseskyttar, Styrmän, Båtsmän,
Sven-ne-tjeuare, Barberare, Smeder och andra flera, som alla hade
löner och sina föreskrifna sysslor." Sedan tillägges, att i
denna Biskopens hofstat var allenast tvenne qvinnfolk,
"fateburs-cjvinnan och mjölkdejan." Hvad som vidare berättas, att i
Biskopens tjenst "trädde riddare och förnäma herrars söner, så
att han var starkare på folk och hofmän, än sjelfva
Riksföreståndaren", gäller endast så vida, att unga män af adel
kunnat hos bönom hafva bestridt vapcntjenst; men svårligen har
någon riddare honom uppvaktat, då man besinnar, att riddar*
värdigheten skänkte det högsta anseende och endast förlän tes
åt Riksens Råd och deras vederlikar. Möjligen har misstaget
härrört deraf, att ordet Milites varit brukadt, hvilket både
betecknade riddare och krigsmän i allmänhet. — Biskop B:s
anseende och makt ägde dessutom ett stöd i de genom
stånds-interesset med honom nära förbundne, och genom sin rikedom
och plats i samhället i och för sig sjelfva betydande
Capitel-herrar och Ganonici, som under honom vårdade Linköpings
stiftsangclägenheter. Hvartill kommer, att "han sjelf bodde,
som en Furste i härlighet, på det af Biskop Henrik i
Linköping uppbyggda, Biskopliga palats, och i säkerhet på
slottet Munkeboda, som var utantill med vallar, grafvar och
murar väl förvaradt, och innantill med besättning, archelie,
stycken och andra gevär så försedt, att det icke stod till att
eröfra, utan med svår och långsam belägring." Huru B.
tänkte sig förhållandet till underhafvande, af hvilka han hade
många, lära oss yttranden, som dessa: "Låter den fattige
karlen ej lida. Lagen säger, att ingen mans gods bör sköflas,
utan han är förvtionen, och dom föregången, som lag
tillsäger . . . Varer ej sträng. Deraf följer ovilja hos allmogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
