Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brask, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B b a s k , Hans.
59
Ett godt rykle är bättre än felt byte." En grundad anledning
till Brasks nitiska försvar af Kyrkan och dess rättigheter
ligger i denna hans öfvertygelse, "att var rikes frihet bängier
på kyrkian och ridderskapet."
Han var äfven angelägen att känna den frihet, som
Kyrkan, Ridderskapet och öfriga stånd ägde i andra Europeiska
länder; och för detta ändamål utskickade ban till Rom
Cani-ken P. Benedict!. Af Spanska Chrönikor kände B. huru i
Spanien förhållandet var. En reformation satte B. sig emot,
både af den öfvertygelse han hyste om Lutherska lärans
skadlighet, i hvilken ban såg alla kätterier förenade, och äfven
derföre att andliga ståndets rättigheter skulle förminskas eller
upphäfvas; de bemödanden ban använde, för alt förekomma
Lutherska lärans spridande i Sverige, voro förbud mot
läsningen af Luthers skrifter i hans stift och .allmängörandet af ett
Kejserligt edict mot den nya läran, såväl som flera mot
denna författade stridskrifter. Dessa åtgärder, som vidtogos
sedan Kon. ej, på Biskopens tillstyrkande, ville motarbeta de
protestantiska lärorna, måste i följd af ett Konungens förbud
inställas. Det var Biskop B. som, under Konungens frånvaro
på mötet i Malmö, förmådde Erkebiskopen Johannes Magnus
att bannlysa bröderne Petri. Sjelf bannlyste han en vid namn
Olof Tyste och hans hustru, emedan denna varit
klosterjungfru, och sedan hon flytt ur klostret, trädt i äktenskap.
Konungen befallte, att bannlysningen skulle nedläggas, tilldess
på ett allmänt möte så väl denna som andra frågor hunno att
afgöras. Prelatens afstyrkande af det föreslagna mötet och det
råd han gaf Konungen, att ej blanda sig i de andligas strid,
så framt han ej efter Henrik VIII:s exempel ville forsvara
kyrkan, tjente endast till att uppreta Konungen. — l bref till
Thure Jönsson Roos skrifver B.: "Danske och Norrske voro
förr Christne, än vi, så att vi äro de yngsta i trona bland
dessa 5 riken, och vore det oss till desto större blygd, om
vi skulle vara de första, som falla derifrån." I href till
Wadstena kloster talar ban "om den Lutherska villa, som många
tyvärr tillfalla, heldst de der tycka gudstjensten vara
förmyc-ken, och hafva begär till annan mans gods, ej aktande uied
hvad skäl, och hafva all sin lekames lust först här och sedan
i den andra verld, om det kunde så tillräckia." På ett
annat ställe i bref till Thure Jönsson: "Gud förlåte dem af vårt
klerkeri, som all den ovilja bryggt hafva med deras nya
Evangelium, som Luther hafver dragit under bänken efter
Hertig Jörans ord." — Till djeknar från Upland, »om på Bisko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
