- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 4. Dacke-Florman /
6

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dacke, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

Da. c k b, AV/».’

Gustaf af flere från Sverige bortvikne förrädare, sSsom Berndt
von Mehlen, Grefve Er. af Höja, Biskop Magnus af Skara,
Konungens förra skrifvare Wulf Gyler oeh Kamreraren Olof
Bröms. Pfalzgrefven Fredrik, Christian IT:s mag, oeli Herlig
Albrecht rustade sig. Allt detta aflopp likväl ulan de följder
man befarat. Väl fruktade Honungen i början det värsta, och
rådde Adelsmännen, att pä de fasta slotten förvara sin lösa
egendom och dyrbarheter, Härhöfvidsmännen befallte ban alt
draga hären till Stockholm. Han uppräknade sina
mödor, faror oeh besvär, och den otaek ban till lön derför
uppbar. Han tröttnade att "längre bångslyras med det
oroliga folket, som ville hvar oeh en vara sin egen regent;" nu
ämnade han nedsätta sig i Tyskland, eller annorstädes, och
köpa sig ett Grefvedömej derför skulle krigsmakten komma
till hans hjelp, och beläcka hans afresa ur landet. Konungens
höfdingar insågo faran af deras oeh bela adelns ställning, i
fall Konungen öfvergaf dem, då endast från hans fasta
mannakraft räddning var att förvänta. I sitt svar föreställde de, att
allmogens vana vid uppror hade nu hunnit det yttersta målet,
och att den väl en gång skulle märka, "att regementet var af
Gudi." De satte i fråga vidden hf upproret, och funno det
orådligt, att tåga tillhaka , då i denna händelse bönderna skulle
fatta mod, och "många följa dem efter ända till Stockholms
port." — Missnöjet i provinserna stillades allmänt, och de
rörelser, som uli Dalarne förefallit misstänkta, gingo ut på alt
erbjuda Konungen understöd. 2000 Dalkarlar stodo under vapen.
I Småland vunno Konungens Höfvidsman flera fördelar. Af de
upproriska föllo omkring 1000 man, och bland dem lille Jösse
oeh liera af anförarne. D. låg med sin här i skogarna, men
när hans folk vågade något ulfall, ledo de förluster. Omsider
filöls clt års stillestånd, mot del bönderna lofvade hörsamhet
oeh att betala sina skatter. Äfven öfverlemnade D. 17
besvärs-punkter, som mest handlade om öfverdrifna gärder, om förtryck
af Adeln och fogdarne oeh om rusUjenslcns afskaffande. Då
Konungens härförare brutit upp till Ostergiilhland, flyttades
upproret dit, oeh D. lägrade sig en half mil nära Linköping. Man
skickade budskap liil D., och föreställde, att på grund af den
ingångna freden kunde man ej annat än föreställa sig, alt ban
kommit, för alt å allmogens vägnar underhandla med rikets
herrar. Härtill ja kade 1)., och utverkade mot lejd, ,’ilt vissa
af Herrarne begåfvo sig till hans läger, för att höra hvad ban
hade alt andraga. Della bestod hufvudsakligen i det förslaget,
att D. med 2000 hakeskyttar var benägen att gå i Konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/4/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free