Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl, Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 Dahl, Christopher.
tidehvarf: genom sitt lugn, sitt allvar fornåldern, genom sin
vekhet ocb fina känslighet nutiden, sa tycktes hans sträfvande
åsyfta, att i sina skrifter sammansmälta lindas företräden, den
enas kraft, mognad och helgjutenhet med den andras friskhet,
ideer och innerlighet. Öfver Roms språk hade han tidigt
förvärfvat herravälde, men hans mästerskap bestod mindre
uti, alt sätta sig i besittning af guldålderns vackraste phraser,
uttryck och vändningar, utan tvertom deruti, att ban
behandlade det såsom clt lefvande, dock på ett med dess art
fullt öfverensstämmande sätt. Derigenom att ban oinskränkt var
herre öfver språket, ocb icke språket öfver honom, förmådde
ban alt deruti lägga bela sin själ, ja ofta i clt enda ord cn bel
tanke, en idée. Så mycket man än beundrat D:s smak och
elegans i Romersk klädnad, öfvcrlräffadcs dock allas väntan
genom det Program ban, såsom Akad. Rcctor 1792, utgaf efter
K. Gustaf UI:s död, hvilket af kännare ansågs stå i jemnbredd
med det förnämsta af hvad vi äge qvar af den classiska
fornålderns vältalighet. Till och med åt sina akademiska
Dispu-tationer ägde ban förmågan alt gifva eget skaplynne, både
lärdomens och sin egen individualitets. "Så ligger oftast här,
icke blott i hvarje ord cn tanke, i hvarje vändning af
språket en gestalt i tanken, i dem båda val, beräkning och
ändamål: utan i hvarje tanke etl fynd, i hvarje beskrifning en
jcmn-förelse, än varnande, än leende, än elegisk, mellan cn
förfluten tid och en närvarande: ändteligen i hvarje hcl afhandling
en gedigen verldsåsigt." Så yl trår sig en af Dahls lärjunge
och Minnestecknare, som sjelf, mästare i samma språk, lyckes
till någon del efter honom hafva bildat sin stil, och som väl
npphann honom i tankens och uttryckets kraft och kärnfullhet,
mun icke i den ljufhet, den känslofullhet, det melodiska behag,
soin, framvällande ur cn mildare själ, ett lältrördarc hjerta,
afspcgladc sig i alla Dahls skrifter. Lika beundransvärdt är
det Latinska Äreminnet öfver Troil, ehuru framställningen der är
annorlunda. Det äger väl icke samma friskhet som Förf:s yngre
skrifter: uttrycket är mera invcckladt, ja, om man vill,
konst-ladt, på clt säll som kostar läsaren möda, men den [-öfvervi]nna-] {+öfver-
vi]nna+} mödan betalas ined rika njutningar. Man finner bär icke
blott de mest öfvenraskande , de mest sinnrika vändningar, ofta
äfven philologiska epigrammer *). Talaren har bär icke blott
*) Blott elt exempel. Talaren ville uti ryck a , alt Troil var födt!
pä gärden Larsbo. Men detta namu hade i elt vällaligliettslycke ingen
god klang, an mindre en elassisk. Hvad gjorde dä Oraiorn? Ban Ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
