Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl, Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 Dahl, Christopher.
skaldestycke (bland annat Ode öfver Gr. Creutz’ mottagande af
Cancellariatet 1783), som liliväl strängt agades af Kellgren:
mon sedan hade tadlarens kritik och den tadlades skaldeförmåga
mera mognat, fick D. öfver Talet angående Fredén, af sin
fordne häcklare, det lofordet, att ett sådant stycke ensamt
vore tillräckligt, alt grundlägga ett skalderyckte. Svenska
Akad. belönade äfven hans mästerliga öfversättning af Ciceros
Catilinariska Tal, hvilka dock aldrig blefvo tryckta.
Nyssnämnde tal öfver Freden lärer varit det, som mer
än alla hans öfriga litterära förtjenster ä högre o«’t vände
uppmärksamheten pä honom, och som banade honom väg till
den Grekiska lärostolen , ehuru ban förut vida mera sysselsatt
sig ined Latium än Hellas. "Men, anmärker tecknaren af hans
Minne, lärdom och kunskaper äro icke ensamt tillräcklige att
uppfylla den akademiske Lärarens plats. Dessutom måste de
nödvändigt med hvarje dag ökas hos en man, som äger
förmåga oeh tillika tillfälle att känna, lust och samvetsgiannhet
att uppfylla, jag vill icke säga alla, men de första, de
genast i ögonen fallande af sina förbindelser." Men om, vid
sitt forsla uppträde på denna lärostol, ban sjelf, ehuru
förmodligen ingen annan, märkte, alt ban, för alt göra sig fullt
hemmastadd ined sitt nya kall, ännu behöfde genomvandra en lång
bana af forskning och möda ; så hann ban dock snart sä långt,
att han äfven pä delta fält slod öfver alla andra inom
fosterlandet. Mer än till och med i sina skrifter, visste han att i
sina föreläsningar ingjula en egen ande, en själ, soin var
mera värd än kunskapen sjelf. "Hvad en sådan Lärars säger,
må man veta, må man hafva vetat, redan innan man i dess
lärosal inträdde: men alt höra det sägas af honom, är till
värdet mera än en ny kunskap; är sjelf «n ny kunskap, är en
högtid ej för smaken blott eller för snillet, utan för hjerta!."
Eller, för att låna uttrycken af en annan hans lärjunge *): "det
var icke ett dödt språk ban lärde: det var ej blott
ordledningar och furnhäfder och kalla försländssalser och
skarpsinniga förslagsmeningar, som ban föredrog oeh lade på sina
talrika åhörares minne. lian uraktlät äfven, af detta,
ingenting som fanns nödigt. Men ban läste tillika sä, att
själen höjdes och hjertat värmdes, under det att omdömet på
samma gång skärpUs och stadgades. Känslan för det sköna
och känslan för det go:la hade hos honom sammansmultit i ett
klart och lifligt medvetande af deras i grunden samma vä-
*) Erk«-Biskop Wallin, i füiordat till Tio Guds Bud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
