Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalin, Olof von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalin, Olof von.
59
rien, hvilka Lan redan i Lund påbörjat, ock hvilkas ytterligare
riktande underlättades genom det tillträde han hade till de
uti Rålambs Bibliothek förvarade historiska handlingar. Då
Bibliotheket sedan blef rof för en eldsvåda, fingo D:s
samlingar ett fördubbladt värde. En föresats, som redan nnder
vistandet i Lund blifvit Väckt, men på vänners råd uppskjuten ,
utfördes nu, då D. lät sin penna leka med de dagens
föremål, som hemfallit åt löjet eller klandret. Först skref ban
"åtskilliga små satyrer, under form af avisor," likväl utan att
låta trycka dessa förespel till den sedan rikskunniga Argus,
som endast voro bestämde till tidsfördrif, hvarmed han
önskade underhålla sina båda gynnare, Presid. Ribbing och Frih.
Rålamb. Afskrifter af dessa blad flögo kring Sverige, men
originalerna, ännu otryckta, förstördes jemte andra af skaldens
ungdomsarbeten, genom den vådeld, somn lade i aska
Rålamh-ska huset på Kungsholmen år 17£»1. Ären 1755 och 1754
utgaf D. sin "Svenska Argus," som i Addisons Spectator
hade sin förebild. Författarens anonymitet var en bundsförvandt
åt hans ungdom, och skänkte vigt åt de sanningar han
inskärpte. Det från stadsbullret afskilda lugn , som han på den
vackra Kungsholmen njöt, erbjöd ett ostördt tillfälle att
anordna de tallor öfver menniskolynnet och menniskolifvet, till
hvilka författaren erhöll rikhaltigt ämne genom sin bekantskap
med samhällets särskilda kretsar. Då första året var till
ända, ämnade D. inställa utgifvandet, men tvangs af det
allmänna bifallet att fortfara. Biskop Celsius har tecknat samtidens
längtan efter denna tidskrift i det yttrandet, att man företog
dess genomläsande hvarje gång, "liksom då man går till bords
med en hungrig måge," och den tomhet man erfor, "huru
man, snart sagdt, sörjde öfver hela riket, liksom öfver ett
besynnerligt dödsfall, då Argus ändtligen vid slutet af år 1734
kastade sin penna."
Under en utländsk resa, som D. i sällskap med sin discipel,
Frih. Hans Rålamb, företog, och hvarvid han äfven försågs
med penningar af Direct, vid Ostind. Compagn. Claes Grill,
blef han i Leyden vid en disputationsakt, som en landsman
höll för Medicinska Doetorsgraden, af presiderande Professoren
inbjuden till extra Opponens. Fastän oberedd uppträdde ban,
och gjorde ett så lyckligt bruk af sina första ungdomsstudier
i Medicinen, alt denna opposition förvärfvade honom "en
allmän högaktning inom hela Leydiska Parnassen, den tid ban
sig der uppehöll." I Paris hlef ban genom Svenska Ministern,
Grefve Tessin, förestäld Cardinal Fleury, som "ett vittert snille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
