Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalin, Olof von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalin, Olof von.
59
Neurcriia låter Finnar oeh Lappar leda siltt ursprung.
Nordens andra colonisation sättes i sammanhang med de krig
Mithradates, Konungen af Pontus, förde mot Skythiska stammar,
och Fornjotcr bringas i beröring med denna invandring ; genom
denna förslagsmening sammanblandas Göler och Jotuner, äldre
och nyare, sednare Nordiska och utländska, för hvarandra
främmande uppgifter. Den historiske Odin göres samtida med
Trajanus, och den förres utvandring till Norden framställes som
en följd af sistnämnde Kejsares eröfringskrig. De
ethnogra-phiska och mythologiska undersökningarna hade ej på D:s tid
bunnit göra de framsteg, som voro nödvändiga, för att åt
kritiken bereda en säker ståndpunkt. Ej heller hade D. i dessa
ämnen fullt framskridit med samtiden. Att hans arbete ej
vittnar om de studier i jus publicum, i den allmänna
ekonomien och kammarverket, hvilka för en grundlig, historisk
framställning af rättsförfattning, af regeringsformernas skiftning,
näringarna, handeln och lefnadssättet äro oumgängliga,
utgjorde en af Botins "anmärkningar vid Hof-Cancelleren O. v. D:s
Svea Rikes Historia." Enskilda origtigheter, som härflyta från
missförstånd af sakförhållanden eller från oegentlighet i
uttrycket, förklaras lätt af den brist på föregående
special-un-dersökningar, öfver hvilka en författare på D:s tid kunde
beklaga sig, och öfverses för den lefvande uppfattning, för den
materialiernas lyckliga sammanställning och utbildning till ett
stort helt, hvarigenom D:s Svea Rikes Historia, relatift till tiden
och sina föregångare, närmar sig ett historiskt konstverk.
Man förebrår honom, att ej alltid hafva gått till källorna,
utan citerat sednare bearbetningar.- En anmärkning, mindre
lätt att vederlägga, än den som enskilde bland hans samtid
skulle hafva uppkastat mot denna Riks-historia, att den
saknade den allvarsamhet, som ämnet ägde anspråk på, att
händelserna voro i framställningen blottade på deras orsaker och
de målningar, som skänka lif åt historien. Dessa inkast
kunna ej förklaras, utan från ett misskännande af
historieskrifvarens pligter, och den sistnämnda från en förvexling af den
enkla, historiska skildringen med Eloge-manerets alltför
färglagda, rhetoriska stil. — Arbetet fortsattes till slutet af K.
Carl IX;s regering. Ständerna vid 1744 års riksdag bade för
det förtroendet att skrifva fäderneslandets historia, hvarmed
(le hedrat D., utfästat en gralification af 2000 ducater, mot
(let att arbetet utfördes fullständigt ända till dåvarande tider.
Hälften af denna summa uppbar författaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
