Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Dalman, Wilhelm Fredrik - Danielsson, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
palman, Wilhelm Fredrik b5
N. Arfvidsson af den utaf dem inköpta tidningen Dagligt Al]e*
Landa med Aftontidningen; bar allt sedan haft ledningen af
dessa Tidningars inrikes politiska, administrativa och
statsekonomiska artiklar och recensioner, deraf de allrafleste äro
af D. författade; hvarjemte han äfven i öfrigt, efter tid och
lägenhet, deltagit i redaktionen af Tidningens öfriga detaljer,
serdeles under N. Arfvidssons frånvaro in- och utrikes i
sammanlagdt nära två år. Bivistade 1854—1835 årens Riksdag,
hvarvid D:s verksamhet är af Tidningarne känd och vidare
kan inhämtas af Riddersk. och Adelns Protokoller. 1835 om
hösten Ledamot och Ordförande i en af Storkyrko
Församlingen i Stockholm väld Comité för afgifvande af utlåtande i
frågan om lagstiftning för Sockenstämmor i Städerne, hvilket
utlåtande igenfinnes i Afton-Tidningen för den 20 Nov. 1853
och af Församlingen hufvudsakligen bifölls. 1857 väld till en
bland Civil Statens Fullmäktige för granskning af Civila
Pen-sions-Iurättningens förvaltning under föregående fem år.
(Källor; Särskilda Underrättelser).
DANIELSSON, ANDERS,
Emedan denne Riksdagsinans lefnads-omständigheter icke
noga äro oss bekanta, fästa vi oss företrädesvis vid hans
offentliga verksamhet. — Spridda elementer till en opposition förefunnos
redan innan de med strängare sammanhang och ökad skärpa
sökte bilda sig till ett belt. 1825 års Riksdag lemnade fullt
tillfälle till utveckling deråt. Innan dess hade A. D. på fem
riksmöten ägt sin landsorts förtroende att föra dess talan, och
riksdags-protokollerna bevittna, huru ban fullgjort delta kall.
Med 1825 växa motionerna i vidd, stilen är stundom för
utstyrd, för att påminna om det stånd, till hvilket talaren hör,
och de förut mera varsamma uttrycken antaga skärpa oeh
stundom bitterhet. Vi vilja med fä ord angifva, den synpunkt,
hvarur denne hufvudman för oppositionen i bondeståndet
betraktat de vigtigare frågorna.
Riksdagen 1813, Frågan om den Allmänna
Bevärings-skyldigheten vann A. D:s bifall, men ban faun billigt, att de
Conscriberade borde erhålla af Staten ersättning för förspild tid.
Bondeståndet biträdde hans mening.
I ett Memorial af d. 13 April, vid samma riksdag,
angående Penningebristeu och Jordbrukets aftynande, föreslår
han upphäfvandet af allt skråtvång och af alla gränsor för
näringsfriheten oeh handeln. — D. 17 April påyrkar han an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
