Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danielsson, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Danielsson, Anders. 57
tydligare arbetskraft, ocb med mindre gödningsämnen blir
afkastningen mindre.
Dä fråga om odlingslån var väckt, yttrade A. I), först
(d. 17 April), att fördelningen mindre borde rätta sig efter
landskapcrnas folknummer, än efter hvarje provinees större
eller mindre behof af lån. Han åberopade för tillfället Skåne
och Dalarne till intyg för billigheten af denna princip. Sedan
(d. 23 April) yttrade ban, alt folknuminern endast kunde
tagas till fördelningsgrund. Vigten af denna länchjclp
motiverades af en sannolikt ökad bevillning, af den penningbrist,
som måste blifva följden af Diseonlsedlarnes försvinnande ur
rörelsen, och den med 1820 upphörande rättigheten att i
Banken erhålla fastighctslån.
Med anledning af Filial-iUsconternas fall befarade A. D.,
att gäldenärerne sökte skaffa sig de för underpris lätt erhållna
discont-obligationerna, och alt de dermed ville godtgöra sin
skuld, hvarigenom bankens i disconterna insalta fonder kunde
helt oeh hållet förloras. Ett concurstillstånd borde till
förekommande häraf inträda, och förlusten så väl soin
ersättningen lika fördelas på alla disconternas fordringsägare.
Discon-ternas assignationer borde genom statens mellankomst till deras
fulla belopp inlösas, men icke 3 procent sedlarna, (il. 13 och
17 Fehr. ventilerades denna fråga).
Så litet böjd A. D. var för alt tillstyrka förökade
statsanslag, kunde ban likväl ej underlåta alt understödja förslaget
om ett understöd af statens medel för Isländska handskrifters
öfversältande och tryckning. "Bondeståndet, skulle genom ett
sådant beslut, ådagalägga sin aktning för minnet af
förfädernas ära, och sin önskan, att se sådane anstalter befrämjade,
som hafva nationens upplysning till föremål, ocli som, då de
lemna lärorika underrättelser om ursprunget till vårt eget
modersmål oeh våra urgamle förfäder, lifva .Strån alt träda i
deras fotspår." Oaktadt detta och flera andra anförda skäl
fann likväl icke ståndet anledning, att tillstyrka någon utgift
som skulle betunga det allmänna.
A. D. talade för att 1810 års beskattningsgrunder skulle
följas, och icke de som 1815 blifvit föreslagna. Han åberopade
vigten af skatternas billiga fördelning på en tid, då
kronout-skylderna genom utpantningar måste indrifvas, och fästade
uppmärksamheten dervid, alt sedan 1813 skulle 2 millioner
Rdr. B:co hafva influtit till staten öfver hvad dess behof
fordrade. Haus uppfattning af orsaken till fattigdomen bestreds
af Erik Svensson, som tillskref mindre beskattningen, än "an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
