Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danielsson, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l)AfiiBL6«on, Anders.
OS
DS Banko-utskottet ville göra frågan om Bankens
publicitet beroende af några ännu outredda förslag till
penningväsendets reglering, vidhöll A. D., att detta sednare "utgår
från Banken, såsom dess centralpunkt. Man plägar ej
uppföra byggnaden, förrän man lagt grunden." Han yrkade
således redogörelse för Bankens fuuctioner, för rörelsekapitalets
storlek och fördelning, och sedelstockens förhållande till den
reela fonden.
Mot nya Skolordningen anmärkte A. D., att en
Rector-Scholæ syntes kunna från tillträde till läroverket utestänga
alla obcmcdlade; vidare att den, som var öfver lf» år, hörde
hafva mot sin ålder svarande kunskaper. Timmarna för
läroämnen syntes vara med mindre beräkning fördelade, då
Historien påstods fått sig 2 timmar i veckan anvista, men
Mathe-matikcn deremot 8. Han klandrade för öfrigt Ephori
rättighet, att det var honom oeh Consistorium tillåtet alt "mera
göra afseende på sitt omdöme öfver en sökandes förtjenster,
är på flera andra auctoritelers vitsord." Ulskotfet, som
granskat Skolordningen , hade vid sidan af historien föreslagit till
undervisnings-ämne på Gymnasium "en enkel framställning af
fäderneslandets statistik och lag." A. D. ville till
Universitetet hänvisa dessa läroämnen, och i deras ställe föreskrifva
grundlagarnas läsning i skolor oeh gymnasier. Utskottets
inkast, "att man ej borde öka tidens missbildningar med
politiserande barn," sökte A. I), vederlägga dermed, att han såg
"ingen större våda i politiserande barn, än i okunniga gubbar
och embetsmän’, soin knappast känna de första bokstäfverna
af grundlagen." (d. 12 Juni).
För nödvändigheten af en bättre folkundervisning talade
A. D. , åberopande, "alt allmän uppfostran är det
constitutionen lifvets grundfäste." Han var öfvertygad, att man för
hö? t uppskattade vår allmoges kunskaper, och ville ej se dessa
inskränkta inom hvad undervisningen Inbragte. Åt
presterskapet ville ban inrymma inseendet öfver folkbildningen, och
önskade, att en prestman icke trodde "sig hafva gjort nog,
förrän han lärt sin församling känna, näst Gud, sitt
fädernesland, dess öden, dess behof, dess grundlagar." (d. 25 Juni).
Ar 1827 var A. D. en af Riks. Ständers
Banko-Revisorer. Fråga väcktes, huruvida ban, såsom Direktör vid
Lånekontoret i Götheborg, skulle kunna anses berättigad att
intaga en Rcvisorsplats. Genom omröstning af de öfriga
Revi-»orerne förklarades ban af pluraliteten för competent. Likväl
noot. msx. IV. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
