Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danielsson, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C6
di jhi.iio», j4riders.
skulle for framlida fall hos Riks, Sliinder anhållas om
bestämdare föreskrifter, da en fråga af dylik beskaffenhet ej
kunde anses höjd öfver alla betänkligheter.
Pä 1828—30 års Riksdag afstyrkte A. D. det lill
fortsättningen af Götha kanal begärda låuehilrädc. — I fråga om
kungsskjutsen begärde han bestämda föreskrifter, att icke, som
nu hände, ett större antal hästar än som behöfdes, skulle
uppbådas, eller tiden för deras uppbådande utsättas förr än man
dem behöfde.
En tid derefter framträdde A. D. med det förslaget att
Presterna boFde blifva statens löntagare, för alt undvika
obehaget af deras närvarande löningssätt. Äfven önskade ban att
Riks-Markegången skulle sällas af Ständerne efter en
medel-proportion, och gälla för det. följande quinquenniunt, eller till
ny liiksdag. Riks-markegången borde tjena till norm för
värderingen af tionden och allmogens utbetalningar till
lönings-tagare.
Till dem, som önska en förändring i den närvarande
representationen, hörde äfven A. D. — Vid det bekanta
förslaget om statslån yttrade ban obenägenhet, Infarande alt
inan derigenom sökte utvägar till högre statsanslag och
förhöjning af tjenstemännen» löner. Pä 1854 urs Riksdag ingaf
A. D. ett memorial af det innehåll, alt förökning i
statsutgifterna enligt sednaste statsregleringcn mill le afslås, att
ålskil-liga vid föregående riksdag provisoriskt beviljade anslag måtte
upphöra, och nummer-lotteriet afskaffas. Med honom förenade
sig hela bondeståndet. — I fråga om 72 §. R.-F. röstade A.
D. för bibehållandet af den gamla redaktionen. — Då det
öf-verladcs om statslån till förmån för hypolheksföreningen, gaf
A. D. del förslaget, att Riksgälds-Conloret borde dermed
träda i befallning, och lånet borde vara inländskt, mot 4 i
procent, och dess storlek hero af de låncansökningar, som
inlemnades från fastighetsägare.
I April 1855 åtnjöt A. D. ett tillfredsställande prof på
sitt partis aktning och tillgifvenhet. Åtskilliga medlemmar af
bondeståndet och några ståndspersoner i Stockholm läto
genom Kils Månsson till honom öfverlemna ett rör med
guldkrycka och ett guldur; det förra lill minne af Riksdagen
1834—35, och det sednare till intyg af Stockholms-boarnes
tänkesätt.
Sedan A. D. hemkom från sista riksdagen, har han blifvit
invecklad i obehagliga rättegångar, dels med sin broder,
an-g ående arf och egendom; dels med sina committenter angåen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
