- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 4. Dacke-Florman /
81

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De la Gardie, Pontus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dg la Gardie, Pontus. 81

Sachsen Lauenliurg, till Brunswig, till Kejsar Rudolph II., till
Påfven Gregorius XIII och sist till Neapel. I Rom skulle han
framställa K. Johan IU:s löfte, att öfvergå till Katholska
trosbekännelsen , mot följande villkor. Att Adeln tillerkändes
besittningen af de förra kyrkogodsen, att Nattvarden utdelades
under bröd och vin, att Gudstjensten hölls på Svenska, och alt
presternas giftermål ■ medgafs. Påfven kunde ej gå in på dessa
fordringar, men önskade likväl bibehålla Svenska Konungen i
tillgifvenhet för den Katholska kyrkan; hvarföre Possevinus
skickades till Sverige, alt underhålla en närmare förbindelse.
De la G:s Romresa, förhatlig i det strängt Protestantiska
Sverige, gaf sedan Johan Skytte anledning till den förebråelse
denne gjorde Riks-Marsken Grefve Jakob, "att Hr Pontus på
Ii. Johans liturgiska grillerbud for i sådana Jesuitiska
ärenden till Påfven, Sverige till ringa båtnad." Erland Båt sade
då, för att bilägga saken: "sal. Hr Pontus, så väl som Kung
Erik må hvila i fred, sådane de voro, och Hr Jakob
Pontus-son tillhör vår tacksamhet, för de krigstjenster han gjort oss
som en redlig man."

Odödligt i Svenska vapnens minnesböcker är namnet
Pontus De la G., en man, som i Estland fäste lyckan vid våra
fälttecken och förändrade krigels charakter från ett defensift
till ett offensift. Förut hade Estland varit af Ryssar
öfversvämmade och Reval (lera gånger hårdt helägradt, sedan alla
Svenskarnes försvarskrafter blifvit inom dess murar
inspärrade. Befälet, lemnadt i De la G:s hand, och ett med Polen
slutadt förbund satte Svenskarne i stånd alt gå anfallsvis
tillväga. Med glödande kulor besköto de det på trenne sidor
af vatten omkringilutna Kexholm, till dess stad och slott
efter en förlust af 2000 Ryssar nödgades till uppgift. Öfver
den isbelagda Finska viken oeh vidare bela femtio mil
tågade De la G. till Wesenberg i Estland, ett fäste från
Kors-herrarnes tider; delta capiluleradc. Likaledes Tolsburg; nu.
sträckte De la G. sin marsch in i sjelfva Ryssland , der han
brände staden Sormak, gick öfver isen lill Finland åter, oeh
for derifrån till Stockholm, sedan ban ät Carl Horn
anförtrott befälet. Under det De la G med Konungen öfverlade
om kraftiga medel till krigets förande, satte Ilorn sig i
besittning af Lode, Leal, Wickel och IIaps.il; hvarefter De
la G., så snart han åter anländt till silt läger, började
belägra Nanva. Ilan lät påbjuda, alt endast de, som hos honom
sig dertill anmält, fingo deltaga i stormningen. AUa andra

BI 0 G B. LEX< |V. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/4/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free