Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De la Gardie, Pontus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De la Garjbii, Pontus.
voro uteslutna från den plundring af staden, som för cn
lyckad stormning lofvades, hela tjugefyra timmar, med villkor
att kyrkor och qvinnor skonades» Staden föll, sjutusen
menniskor, oberäknadt Ryska soldaterna, nedhöggos, och
betydligt var Svenskarnes byte. Till minne af Iwanogrods
eröfring, som följde derpå, förvaras på Gripsholm tvä kanoner.
Sedan Jama, Koporie, Nyslott och Wittenstein capitulerat,
höll Pontus De la G. i spetsen för sitt rytteri, under
klockringning, i trängseln af jublande folkskaror, sitt intåg i
Reval, der han i Nicolai kyrka, knäböjande, tackade Gud för
segern. Predikanten talade öfver texten, "när du drager till
örlig mot dina tiender, och får se hästar och vagnar, det
folkes, som större är, än du, så frukta dig intet för dem;
ty Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver,
ban är med dig." Af den bedrägliga vapenlyckan icke bedårad,
rådde De la G. Honungen alt sluta fred med Ryssland, och ej
för den fåfängan att utvidga sin titel ined namnet på
ovaraktiga eröfringar uppoffra de redbara fördelar, hvilka Ryssarne
erbjödo i Estland med Narwa och handelsfrihet, för
Svenskarne utsträckt till bela Ryssland. Efter De la G:s bref till
Johan Henriksson vore dessutom de Tyska ryttarne, så länge
de behöllo de till dem pantsatta husen (fästningarne),
framgent ohenägne alt låta bruka sig mot fienden, och Liilländska
Adeln var "icke Konungen mycket godt bevågen." För att
tillfredsställa Skottarne, hade De la G. tillgripit sin egen
förmögenhet, upplåtit i Rewal halftredje tusende daler, oeh för
deras skull utsatt sina guldkedjor och bästa klenoder. Till
underpant hade Konungen lofvat honom hundrade bönder, men
dessa hade Tyska ryttarne fått. De la G. skrifver stundom
bittra sanningar till Konungen, och klandrar den Kungliga
skrifvelse, som anbefaller att återgifva ett, på grund af hvad
som var stadgadt 0111 seglatsen pä Narwas farvatten, uppbragt
fartyg. "Hafver K. M. slor nesa och skam deraf, alt l?.ta först
taga, och sedan efter en blind berättelse gifva det straxt
tillbal,a igen; hvarföre förundrar mig storligen, hvem som ger
K. Al. sådana råd in." Till fred med Ryssland var K. Johan
framgent obenägen. Flera möten höllos, ocb pä dem blefvo
stillestånd ingångnc och förlängde. Sista sammanträdet med
Ryssarnes utskickade höll De la G. d. 5 Nov. 1385. Delta
»fårö(o de förra, i förbittring öfver att Svenskarne ej ville
inlåta sig på ofvannämnda villkor, och sedan samtyckte de ej
till längre stillestånd, än pä femton dagar. Derifrån seglade
De la G. på Welika-strömmen till Narwa; farkosten var bräck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
