Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De la Gardie, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D b l a G a a o i b , Jakob.
03
len förekom i Rådet, afstyrkte De la G. all slags eftergift af
eröfrade orter, då denna endast skulle förmå Ryssland ock
Danmark till samma anspråk. "Äro vi olycklige, så är det
bättre att återgifva våra eröfringar vid Nordsjön, än Finska
vikens och Östersjöns säkra och sammanhängande besittningar.
I alla fall bör icke fäderneslandet mottaga lagar af en alltid
öfvervunnen fiende."
Till denna framställning af vår hjeltes krigiska
verksamhet sluter sig här öfversigten af de författningar ban utfärdat
som Ståthållare och Länsinnehafvare i Estland; hvartill vi
bifoga hans enskilda anförande, såsom medlem i Svenska Rådet.
De la G. gjorde det forslaget att förläna åt soldalen
hemmanslotter, och derigenom närmare fästa honom vid fäderneslandet.
En ryttare i Estland erhöll 2 bakeland i jord, och de plöjdes
med dragare från det huset (slottet), under hvilket jorden låg.
Pa sina egna gods lördelade han jord åt tropparne, i
hakeland åt Under-Officerare och Corporaler, för alt de skulle
hafva uppsigt öfver soldaternes arbete. Hvarje halft hakeland
olgjordc IS tunneland. En soldat fick 3 tunneland; och
önskade ban mera, skulle derför utgöras tionde, dagsverke och
vakthållning vid slottet. I soldaternas vapenöfningar skalle
deras söner deltaga, för att sålunda bilda en plantskola för
krigare. Noga skillnad gjordes mellan gränserna för de
särskilda ståndens yrken, så alt adelsmän förbjödos att drifva
borgerlig rörelse, oeh borgarne alt lägga sig till
landlgår-dar af cn areal öfrer 6 tunneland. Dönder, som inflyttade
på öde hemman, skulle af Fältherrens förvaltare förses med
dragare och säd, hvilket förskott sedan efter räkning borde
återbetalas; utom i fall medellöshet hindrade, då Fältherren
åtog sig förlusten. Skolmästare och Landtmätare skulle
tillsättas. De böter, som i smärre brottmål, i
skuldfordrings-mål och andra civila saker tillföllo Fältherren, på grund af
de till honom afstådda regalier, anslog ban till kyrkorna. De
af "Launleuten, Biirgern, oder Pauren," som vädjade till
"Landrichter," blefvo land oeh län förlustige. Det löfte
Fältherrens Fogdar afgåfvo att bönderna vid lag och rätt hålla,
ocb dem med inga pålagor, eller med ovanlig vigt och mål
betunga, bröts, efler hvad klagomålen öfver Hauptmannen
Arnold von Husen upplysa. Det förtryck denne utöfvade, hindrar
°ss ej att göra rättvisa åt Fältherrens ädla afsigter, om än de
fureskrifter han utfärdade, ej alltid hade en önskad verkan.
Då man uti Rådet öfverlade om nya skatter , utan hvilka
»tnton ej kunde bära sig, yttrade De la G.: "det är intetfun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
