Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De la Gardie, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dk la Gabdib, Jakob.
damentet till vår discours, hvad som vill behöfvas; men
quæ-stio är, om Ständerna äro till att maintenera i devoir på det
sättet." Han påminner om folkbristen i landet och
hemmanens ödesmål. Då vid samma tid deputerade från Prestståndet
hade företräde, talade Fältherren ur en strängare ton,
möjligen för att öfvertyga om åtgärdernas nödvändighet och
fastheten af Senatens beslut: "J ären intet bitkallade, så föllo hans
ord, för att besvära eder, utan mera som ett stånd att
con-sultera, huru riket må kunna vid makt hållas." De
öf-verklagade skatterna voro för rikels conscrvation oundvikliga,
och innan de blifvit påbudne, hade de varit föremål för
öfverläggning. DetHierättades, att Fältherren jemte flera af rikets
stora dragit inkomster af kronouppbördens bortarrenderande,
ocb att han derföre satt sig emot afskaffandet deraf. Han
yttrar likväl, alt "Arrendatorerne ej slippa onäppste, om de
beträdas att göra orätt." Att bestämma , om uppbörden genom
Fogdar eller Arrendatorer skulle indrifvas, var ett regale,
hvaröfver sig lini|e t yttra ville. I fråga om skjutsningen yrkade
Fältherren, att den skulle fortfara, ila man i annat fall "ej af
bonden kunde få något för lön och bön." Äfven var det
billigt, att Riksens Råd i Kronans ärender hade fri skjuts.
Fältherrens mening hördes gerna i Rådet, och det var
ban, som i Oxenstjernas frånvaro vanligen talade till
Ständerna. Är 163Ö yttrade ban med anledning af Rådets
ställning till Enke-Droltningen: "att om den unga Drottningen skulle
uppfödas i ond alfcction emot oss, vore oss fast bättre, alt
vara under, än på jorden. Enke-Droltningens steg mot
Regeringen göra deras tjenst så tung, att de fast hellre vilja sitta
i deras hus, och äta kal och rofvor, än med regementet sig
befalla, oin deras trohet och kärlighet till fäderneslandet dem
icke dertill droge." Öfver ståndsförcträden och de anspråk,
som tillkommo den utmärktare personligheten höll De la G.
en vaksam hand; misstyckte sin styfsvärmoder Elena Bjelkes
giftermål med Herman Fleming, "som ej ännu var i Friherre-,
stånd och uti Herre-Classeu." Vid fredsunderhandlingen med
Ryssarne tillät ej Fältherren, att Henrik Horn, oaktadt äldre
Riks-Råd, tog första platsen, då detta skulle hos Ryssarne
minska Fältherrens anseende. Hans mogna råd förvärfvade
honttni i alla vigtiga mål Dr. Christinas öra, och ännu i sina
sista lefnadsår, trädde ban blind, en ny Appius, upp i Rådet
vid dess öfverläggningar. Den politiska ställningen i Europa
följdes uf honom med uppmärksamhet, och ulländningar kunde
ej till fyllest berömma den gästfrihet oeh glädje, sora rädde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
