- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 4. Dacke-Florman /
210

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ehrensvärd, Carl August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

Ehrensvärd, Carl August.

mansatta, upptäckte dessas förhållanden till hvarandra och
uppställde dem i system. Söhom icke en kedja, i hvars alla
höjningar en länk är vidrörd. Shådöm i stället blott några få
uf dessa länkar utmärkta, emellan hvilka tanken, lik den
elektriska gnistan, frambryter genaste vägen och öfverspringer cn
mängd mellanliggande. Några ord ur hans penna uttrycka ofta,
hvad cn annan god författare knappt skulle sagt på flera
sidor." — E:s "De Sköna Konsternas philosophi," — om
hvilken hans själafrände oeh samtida Thorild sade: "denna bok
sätter mig i förundran. Den liknar det stora i naturen. Alla
gapa derpå och få begripa det. Men det stora i naturen är
evigt det stora. Boken börjar med att synas besynnerlig och
slutar med att finnas djuptänkt, ren, förträfflig, men ännu
säkrare sjelfständig, original. Den går in på den väsentliga
sanningen, blottar den rena och stora naturen, visar den sanna
skönheten, lärer den säkra Lycksaligheten;"—Denna bok är,
liksom Thorilds Critik öfver Critiker, rik på stora väckelser.
Ehuru E. i flera hänseenden stod i beröring med
Encyklope-disraen, är dock hans bok ett under för sin tid, emedan den
innehåller frön till ideer, som stå i rak motsats med de ytliga
smak-åsigter, som under hans tid förderfvade nationens vittra
snillen. De begrepos derföre ej heller. Den sedan långt
fortskridna ästhetiska forskningen fann först sina resultater
divina-toriskt antydda redan hos E. Sedan förstods ban, och försök
alt framställa i system så väl hans Sköna Konsternas
philosophi, som hans omdömen öfver de bildande konsterna i Resan
hafva sedan gjorts af Atterbom (Ehrensvärds lära om skönhet
och konst. Phosphoros, 1815 s. 548 — 580), Hammarsköld
(Det philos. Stud. i Sverige fr. 557—547), Looström
(Ehrensvärds Sköna Konsternas philosophi, gillad af Thorild, s. 42—
40 i Thorilds ästhetiska åsigter till ett belt sammanställda) och
v. Beskow (här och der i Vandringsminnena). En och annan
ensidighet kan man ej uraktlåta att förebrå E. t. ex. bans
uteslutande beundran för Grekernas konst, för Södern, med
åsidosättande af Norden. Han saknado blick i Historiens
philosophi, som — skapad afVieooch Herder, utförd af Hegel,—
visar den cvoluliva kraft som innebor menskliga culturen och
som motverkar allt stillastående på vissa punkter och hos
vissa nationer, såsom ensamt lorträtfliga.

Till sina arbeten gjorde E. sedan hvarjehanda tillägg,
som thy värr ej blifvit begagnade i den nya upplagan. Vi
anföra några af de väsendtligaste. "Huru ske verkningarna i
folk med sjuka inre organer?" besvaras på nytt sätt så : "de Höja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/4/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free