Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ehrensvärd, Carl August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrensvärd, Carl August.
20S
öfver en gräns af mäfta, eller krypa derunder." Tillägg:
hvilken religion var sådan (att den personifierade Guds
egenskaper) ? Hellenismen. Varar ej denna Religion ännu? Jo midti
Christenheten ihland snillet och nöjen: nemligen i den delen
af tillståndet af hela vår lifskraft oeh just der som sann
chri-stendom i sitt högsta behöfves, att denna pragt ej må vara
gemen, stygg och förhatlig:" "De små lagarne äro
sammanbindningar af ännu större, dem ingen begriper och som ingen
an-gå; men hvilkas verkan menniskan torde ofta kunna och böra
afböja i de ting som henne angä." — "Den dygdigaste man
var bildhuggare, var en sådan som besett naturen utan
tillåtelse till afväg." — "Täckt kommer af Täckclse. Täckt är
det fula, som är betäckt med vackert. Täckhet är orada,men
all oreda är ej täck. Det täcka är sammansatt af elt ii r ocli
ett intet är. Det är säledes sväfvande mellan skönt och
styggt. Täckhet är liksom en oreda, der åskådaren är bestört
att se ordning." — Vid jemförelsen mellan cn gammal
Romersk vagn och cn nyare, der man ser nakna inkråuiet af
remmar, jernböglar oeh träverk, är tillagdt, att då allt detta
är blottadt, sker det "tvärtemot naturens egen sedvana, som
öf-vertäcker alla konstiga saker." På frågan: "Hvad händer då
man är illa skapad och fått en god uppfostran ?" svaras på nytt
sätt: "deraf händer, att man i sina tankar, ord och
gerningar fäster sig vid det lagbundna, men ej vid sjelfva lifsandan
i saken, är van men intet vis." På den följande frågan: "Hvad
händer tvertom när man är väl skapad och icke fålt cn god
uppfostran?" svaras nu: "deraf händer att man sammanfogar
nya saker och skrider från allmän ordning, antager flärd och
med snille förvirrar bela sekler."
E. var lika snillrik och besynnerlig i sina bref, t. ex. de
till Grefvinnan von Törne, dotter af RiksRudet Grefve Hjärne.
Dessa bref begagna både ord och figurer ocli handla om
dagens frågor, med inströdda reflexioner, t. ex. "om jag vore
målare, nämnde jag det svarta ondt, jag skulle säledes måla
allting hvitt. Häraf ingen skapnad och vore hvad jag önskade.
Verlden borde ha blifvit krithvit bara af solsken, ingen
skapnad, intet lif, som åt, som bodde, som skref, som läste."
Om Napoleon säger lian: "delta var en speleman." Om tidens
förbistring yttrar ban, — hvarvid man kan tänka åtskilligt,
"Öfverbefälet är utan kraft, Borgmästrarne utan drift och
Justitiekansleren overksam, innan våldet väcker dem."
Derunder står en hukande markatta. "Men bara Regeringen väl får
någon under sig, så skall du tro att den plaggar på." Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
