Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ekeblad, Claes den yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E k e n l a d , Claes d. y.
22Ö
Gustaf IIl:s lysande krafter; mon revolutionen upplefde Lan ej.
D. 9 October 1771 Lade E. gått upp i Rådskammaren, för
att infinna sig uti Seereta Utskottet. Det illamående, sora Lan
ej kunnat dölja, åtföljdes af cn Lastigt påkommande matthet.
Man förde Lonom ur Rådssalcn i ett annat rum. Der tog Lan
fram ett tal, som Lan ämnat Lalla i Seereta Utskottet, och
lemnade det från sig, för att af annan person användas.
Sjukdomens våldsamhet var mäktigare än läkarens konst.
Med dåvarande Ofvcr-Hofprcdikantcn, Dr. Schröder, samtalade
han i andliga ämnen, tog farväl af sin maka, och alla
närvarande anhörige och vänner; Lvarefter "Lan dog på sitt
cm-hetsrum, med lugn ocL frimodigLet; Lans vandel ocL
bortgång voro lika uppbyggelige."
"Hans Excellcnce", skrifver Höpken, "var utan motsägelse
den ärligaste man, som någonsin bland menniskor kunde
träffas. Redlighet styrde alla Lans gerningar, ocL om den
villfarelse ännu vore till, alt politik grundar sig på
MacLiavelli-stiska satser, Lade Lan dertill varit den oskickligaste." Han
Lyste religiositet, ulan skrymteri, ofördragsamLet och
vidskepelse ; ocb fördrog intet skämt med det heliga. Hans yttre
väsende vittnade om köld; men detta var en följd af
sjclf-beherrskning, då bans sinnesrörelser voro häftiga. "Uti den
redan tryckta beskrifningen uppgifves orsaken till hans bastiga
död. Jag ville snarare söka den uti hans sinnesbeskaffenhet
och uti tidernas." E:s vidsträckta studier omfattade äfven
Anatomi ocb Medicin, och en vacklande helsa var orsaken
att han lade sig på sistnämnda vetenskaper, "hvilka voro för
honom dc minst hugncliga; ty de yppa för många
bräcklighè-ter ocb behof, ocb plåga sinnet oftare, än de böta kroppen."
"Han hade lätt att arbeta, lätt att fatta, lätt att tänka.
Han skref väl ocb med smak; hvilket hans tryckta tal intyga.
Han målar sig sjelf uti sitt skrifsätt, som var jemnt ocb lugnt.
Uti umgänge var ban nöjsam, munter och till sinnet så ledig,
som hade han haft hvarken sysslor, eller bekymmer. Han
hade till sig sjelf, till sina gåfvor och till siu skicklighet en
sällsynt misströstan, och dermed gjorde ban sig den största
orätt; ty till ingens omdöme kunde man tryggare lita, ocb
deruti låg egentligen hans styrka." — "Europas politiska
ställning och makters inbördes inleressen förstod ban fullkomligen,
Landelssaker måtteligen, aldraminst finance."
Han gifte sig 1741 med Eva de la Gardie, dotter af
R. R. Gr. Magn. Julius dc la Gardie ocli Hedvig E. Lilje.
Hon delade sin mans smak för lärda studier, ocb blef 1748
invald i K. Vetenskaps - Akademien. — Sonen, Claes Juli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
