Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabritius, Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fabritius, Ludvig. 293
Derbent, som da tillhörde Persien. Våra Europeer voro nu
säkra om friheten, men, sedan de betalt sina ledsagare, stodo
de med två tomma händer. För att vidare hjelpa sig fram,
föllo de på det rådet, att utgifva sig för christna läkare.
Ca-pitaine Butler, såsom den förnämste ocb äldste, föreställde en
Doctor, F. en Apothekare och Termund den ban var. Genom
ett fortsatt qvaeksalfvande lyckades det triumviratet, att
förtjena både uppehälle och medel till nya kläders anskaffande,
utan att deras patienters helsa derigenom hetydligcn led,
eme-dam medikamenterne bestodo af de oskyldigaste simplicia.
Sedan de ett par månader hållit på med denna praktik, blefvo
de till förhör kallade till Guvernören. De befarade det
värsta: men examen slog tvertom ut till deras bästa, i det att
denne, som var en särdeles beskedlig man, lofvade att sörja
för deras fortskaffande till Schamakie, dit de ville begifva sig.
De tackade för nåden och tillkännagåfvo 6in afsigt, alt dess
förr ju heldre uppbryta, hvilket bifölls.
Efter flera dagars resa, dock icke utan äfventyr, dem vi
likväl förbigå, ankom vårt Collegium 3Iedicum till Schamakie.
Här gjorde F. bekantskap med en Polsk adelsman och cn
Ar-mcniansk köpman. Den förre gaf honom fri spisning vid sitt
bord, den sednare afsände för hans räkning ett
recommenda-tionsbref till Storviziren, sedan F. förklarat sig villig att inga
i Persisk krigstjenst. Men emedan intet svar ankom, beslöt
F. att sjelf resa till Ispahan, hvilket också skedde, sedan ban
tagit ett ömt afsked från sina välgörare, särdeles den
ädelmodige Banianen, och sedan det lyckats honom att förskaffa en
Holländsk Segelmakare friheten; denne hette Straussen,
densamme, som efter hemkomsten beskrifvit och af trycket utgifvit
sin Besa (Amsterdam 1678).
Till tacksamhet för denna tjenst fick F., efter ankomsten
till Ispahan, ho i Holländsk-Ostindiska Compagniets hus.
Ofver-Directören afstyrkte honom dock alldeles, att taga tjenst i
Persiska armcen, utan ville, att ban i stället skulle resa till
Batavia och ingå i Compagniets. F. var verkligen nära att
antaga detta förslag, men hans betjent, som förut, såsom
Conslapel, tjent desse herrar, föreställde honom orådet af att
tjena en nation, "der oflicerarne hållas för patrask."
Vid samma tid ankom underrättelse, att Czaren ändtligen
återtagit Aslrakhan, och att alla hans undersåtare, som
räddat sig med flykten, kunde återvända och hade att vänta
ersättning och belöning för utståndna mödor. Detta förmådde
F., att åter försöka sin lycka i Byska tjensten. Sedan ban af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
