Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Fleming, Claes Johanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3C6
Fleming, Claes Hermanson.
1793, da Landshöfding i Upsala, inträde i detta Samfund,
och hans Tal hesvarades af F. Det år 1786 grundade, så
kallade Historiska Sällskapet, upplifvades 1790 vid F:s
återkomst till Akademien. Dit hörde bland andra Olof Kolmodin
oeh då varande Adjuncten (sedermera Lectorn i Skara) Olof
Knös. Första och enda häftet af detta Sällskaps Handlingar
utkom 1798, under namn af Samlingar i Svenska Historien.
Sedan Frih. F. 1792 utmärkt sitt vistande vid Universitetet
genom elt å den der studerande Adelns vägnar hållet
offentligt Tal till K. Gustaf Ill:s minne, kallades han 1794 till
Hofvet, såsom Cavaljer hos dåvarande Hertiginnan af
Södermanland. Den nära likheten i ålder, det blygsamma och ädla i
Frih. F:s väsende drog den unge Monarchen till honom, och
mellan dem uppstod ett förhållande, som man kunde kalla
vänskap, om detta ord och den sällhet det innebär kunnat äga
betydelse för en Furste, som ifrån sin barndom, äfven i de
minsta saker, var mån att ej glömma sin värdighet. Frih, F.
blef, såsom 1793 utnämnd Öfverste Kammarjunkare, hans
dagliga sällskap. Dä Konungen 1793 blifvit förlofvad med en
Mecklenhurgisk Prinsessa, afsändes F. till Köpenhamn, för att
för Danska Konungahuset tillkännagifva denna förbindelse. Och
då densamma följande året blef upphäfd, var F. Konungen
följaktig på den resa ban i Aug. 1796 i sällskap med
Hertigen Regenten företog till Petersburg. Utan annat embete än
sin höga hofsyssla, hvarken ägde eller sökte Frih. F.
inflytelse i de allmänna ärenderna, och kan i dem under bela
denna tid knappt sägas hafva deltagit, om man ej dertill vill
räkna hans närvaro vid Riksdagen 1800, der ban var
Ledamot af Riddarhus-Utskottet. S. å. emottog ban i Nordstjernan
det sista nådebeviset han af f. d. Konungen erhållit.
Sysselsättning med vitterheten, hvilken 1799 för honom
öppnade Svenska Akademien, hofvets och sällskapslifvets
nöjen , förströelser ocb förförelser fyllde den förra perioden af
bans lefnad till år 1809. Vid det nu följande Riksmötet
kallades ban att föra ordet i Stats-Utskottet och sedan äfven i
Constitutions-Utskottct. Vid Riksdagen i Örebro 1810
öfverlemnades honom Landtmarskalksstafven, och blef ban sålunda
den fjerde af sin ätt, som kommit i åtnjutande af denna ära.
Redan vid Kröningen 1809 nämnd till C. N. O., skickade
honom 1810 K. Carl XIII på sin G3:dje födelsedag
Seraphimer-Ordens-tecknet jemte ett nådigt handbref. Efter Riksdagen
blef han, d. 10 Nov. 1810, Ledamot i Stats-Rådet, hvilket
embete ban i 14 år bestred; 1812 emottog han K. Carl XlII:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
