Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Frölich, David Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frölich, David Fredrik. 99
samt 1813 adjungerad ledamot i Götha Hofrätt, af hvilken
han ären 1814 och 1815 förordnades att hålla LagmansTing i
Vestgötha och Östgötha Lagsagor. Bevistade äfven 1815 års
Riksdag, dock utan att deltaga i öfverläggningarne.
Hans parlamentariska hana begynte med 1818, då han
iorst uppträdde på Riddarhuset vid debatten om en af annan
person då gjord motion om offentlighet vid Ridd. och Adelns
öfverläggningar, hvilken han med värma tillstyrkte; men då
motionen föll, förnyade han densamma vid påföljande Riksdag.
Först 1828 trädde förslaget i verkställighet. Företog 1822 en
resa till England, hvarest 2:ne månader tillbragtes. Vid 1828
års Riksdag visade han sig såsom afgjord Oppositionsman.
Öppnade, mindre lyckligt, debatten om Riddarbusfrågan, men
utredde den till slut med en anmärkning mot Föredraganden,
hvilken anmärkning han lät särskildt trycka, innan den ingafs
till Ståndet, hvilket äfven skedde öppet och utan försegling i
såkallad Rulle— ett bruk, som förut varit, utan stöd af lag,
öfligt, och hvarigenom alla de anmärkningar, å hvilka
Con-stitutions-LJtskottet ej fästade uppmärksamhet, blefvo
uodan-dragne allmänhetens kännedom.
Ibland Grefve F:s yttranden vid samma Riksdag,
anmärkes: det i frågan om Schwedenstein vid Lützen, som
föranledde afslag å motionen, att derå använda Statsmedel; det mot
Wolrath Tham, som i anledning af frågan om Stadgan för laga
skifte, försökte draga pröfningen af sådane mål undan Domare
till Executor| emot H. E. Grefve Lagerbjelke i frågan om
borttagande af Jury-inrättningen i Tryckfrihets-mål, deri
Grefve F. t. ex. framställde sig såsom tilltalad inför Svea
Hof-Rätt och der på knappa skäl dömd, hvaremot han, då frågan
behandlats inför Juryn — Ridd. o. Adeln — vore frikänd.
Grefve Lagerbjelke slutade denna debatt på ett skämtsamt
sätt, hvarunder ban dolde sin reträtt i hufvudsaken, deri han
nödgades lemna sin motståndare segren. Vid ett föregående
tillfälle hade han med ett tvetydigt yttraude om Sveriges Östra
granne, hvilket ansågs som ett tvifvel om Svenskarnes
förmåga att försvara sig i händelse af anfall,’ ådragit sig ovilja af
tillstädesvarande militaire ledamöter, hvilka i förening med
hans öfrige motståndare uppväckte, medelst stampning, det
gräsligaste oljud, som sedan 1899 existerat pä Riddarhuset.
Under samma Riksdag, dä åtskillige skarpa strider förefallit
rörande så väl ordaförståndet af Grundlagen, som
Talcman-nens rätt att vägra propositioner, utgaf ban i särskildt tryck
såkallade Grundlags-Tolkningar, angående 83 §. af Regerings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
