Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Frölich, David Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
F b ö 1.1 c ■, David Fredrik.
formen, om Landtmarskalken ocb Talmännen inom
Riksstånden, m. ra.
Med öfvertygelse att ingenting kunna uträtta med direct
eller inimcdiat nytta för det allmänna, vände Grefve F. sig
mot slutet af denna Riksdag at anläggningen af en
Uppfostringsanstalt i större scala och utan statsbidrag efter en plan
egentligen hämtad ur cn i England utkommen bok. För detta
ändamål och hufvudsakligen under hans ledning bildades d. 9
Maj 1829, ett Bolag (då bestående af 68 medlemmar, hvilka
tecknat sig för cn sedermera ökad summa af circa SO,000
R:dr B:co) och Skolan öppnades påföljande året å lägenheten
Barnängen, straxt utom Hammarby tull vid Stockholm, der
denna skola ännu fortfar under namn af Hillska Skolan.
År 1831 företog Grefve F. cn resa genom cn del af
Tyskland och derifrån öfver Holland till England, hvarest han
hade tillfälle göra personlig bekantskap ej allena med
författaren till boken om Uppfostran, utan äfven med den då föga
åtkomlige, utmärkte Civilisten, Jercmy Bentbam, då öfver 80
år gammal. 1855 förenade ban sig med den under
Lands-höfdingens i Wermland ledning tillvägabragte associationen för
en Privat-Bank i Carlstad. Efter flere särskildte
sammankomster och hårdnackade debatter antogs i stället for det förut
uppgjorde, Grefve F:s förslag, att bilda cn Pro vinci al-Bank
med Bankoafdclningar i Provinsstäderne och under solidarisk
ansvarighet. Bolags-Reglorne och Reglementet antogos med
o-betydlige ändringar, sådane de af honom författades, och hafva
sedermera blifvit hufvudsakligen efterföljde vid de nyare
Bank-Stiftelserna i Fahlun, Jönköping och Örebro; men hans plan
att successive vidga Wermländska Bankens fond och
territorium för rörelsen, har mött ett motstånd, hvarom det tillhörer
framtiden att utveckla motiver och verkningar.
Vid 1855 års Riksdag, inställde ban sig icke förr än 3
månader efter dess öppnande, utgaf genom trycket Förslag
till Lag för QÖentliga Banker med Credil-sedlar — gjorde
motion om införande af Inrikes Vexlar och ny Vexel-Stadga.
Såsom Ordförande i Banko-Utskottet, tillstyrkte han afslag å
K. Maj:ls nåd. Proposition om ny lagstiftning för Riks.
Ständers Bank i civil-lags form; men yrkade pä tillämpning i
afseende pä Banko-Reglementet af 7 §. i den år 1850 stiftade
Civil-Lagen. Rörande myntenhcten var hans tanka, att då
silfverinyntet redan var prägladt, med Carolinen till
myntenhet, borde Bankens sedlar (derom han ansåg Riks. Ständer,
utan att afvagta vidare besked från Kongl. Maj:t, än det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
