Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gezelius, Johan d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163, Gezelius, Johan d. ä.
upprättande. Till en början lät G. utgifva en ny Lettisk
Ka-tcches. Under ett besök i Sverige 1662, blef ban medlem i
den Commission, som var nedsatt att afgifva sitt utlåtande
öfver Biskop Johannis Matthiae bekanta skrift Rami Olivæ,
hvilket arbete förut af Theol. Faculteten blifvit förklaradt för
irr-lärigt, och i hvilken åsigt äfven denna^ Commission förenade
sig. År 1664 utsågs G. till Biskop i Aho, redan innan hans
företrädare, den af Aristokraterne och tidens blindt nitiske
theologer förföljde Terserus ännu, genom laga dorn , blifvit
afsatt. Valet hölls dagen efter domen fallit, men icke af Stiftets
Presterskap utan af Rikets på riksdagen församlade
Pre-sterskap.
Under de tjugufem år, som G. beklädde
Biskops-embe-tet, arbetade han med prisvärdt nit och drift på
folkundervisningens befrämjande, på allt hvad som hörde sitt Stifts, ja
bela landets religiösa och intellectuella cultur. Genom honom
erhöllo Finska församlingen och Finska skolverket en bestämd
och fast form, och antogo det skick, som de ända till
närvarande tid behållit. Bland hans mångfaldiga åtgärder i
denna väg tillåter oss rummet, att blott nämna följande. En af
G:s första omsorger var utgifvande af en stadga, Upptagande
de vettenskapliga fordringar, som borde göras uti "Examen
Ordinandorum." Vidare utgaf han för Presterskapets behof,
under namn af "Commonitiones," en samling af föreskrifter,
ledande till befrämjande af ordning och tukt i
församlingarna; ett arbete, som kan anses såsom en provisionel Kyrkolag
för Finland, och som äfven efter den allmänna Kyrkolagens
utgifvande ej blef öfverflödigt, helst dessa stadgar, enligt
Wallquists omdöme, voro "grundlige och fullständige." För
menighetens behof skref ban sjelf en större och mindre
Kate-ehes, som ända till sednaste tider följdes i Finland; utgaf
nya upplagor af Finska Psalmboken och Finska Handboken.
Han höll dessutom trägna Visitationen och Synodalmöten och
förmanade dessemellan flitigt Presterskapet om sina pligter
genom täta Circulär-bref. I skolundervisningen och tidens
pæ-dagogiska literatur gjorde ban epoch genom sina egna
läroböcker, och för det mechaniska undervisningssättet utgaf ban
reglor i sin "Methodus informandi." Lärotimmarne voro då
frän kl. 5 till 8, 9 till iO f. m., 2 till 5 e. m. (emellan 12
till 1 anställdes sängöfningar). Af latinska arbeten lästes den
tiden i skolan Orbis pictus, Helvigs oeh Erasmi Colloquia ,
sedan Ciceros Epist. sclectæ, Terentius, Cornel. Nepos; i Rectors
class, Ciceros Orat. selectæ. I Grekiskan ingen verldslig för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
