Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gezelius, Johan d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146,
Gezelius, Johan d. ä.
fattare. I Allmänhet lästes den tiden få elassiei, men gossarne
öfvades tidigt i grammatik och prosodi, att skrifva och tala
latin med färdighet; äfven anställdes grekiska stilöfningar *).
Om Historia, Geographi, Mathematik var ingen fråga, men
desto mer om Rhctorik och Dialektik, och i allmänhet
sådana kunskaper, som ansågos höra till kyrkans behof. Vid
Universitetet (i Aho) förelästes den tiden ingen profan auetor
ända till dess Prof. Falander 1671 utgaf och började förklara
Isocrates. Efter honom lästes väl en och annan termin
Homerus eller någon annan auetor; men snart återvände inan å
nyo till N. T. Sädant var förhållandet under hela Carl XII:s
regering.
Derjemte förglömde icke G. sina förbindelse såsom
Pro-Canceller. Hans ekonomiska^ omtanke var så mycket mer
behöflig, som Universitetet i Aho var njuggt doteradt,
tillgångarna genom krigsoroligheterna och oreda i sjelfva den
akademiska förvaltningen minskade, och Akademiens hus jemte
största delen af staden förstörda i eldsvådan d. 13 Maj 1656.
G. utverkade väl hos K. M:t åtskilliga förmåner, men likväl
*) Redan denna tiden klagades öfver förakt för d« classisk»
spva-k«n. De studerande blygdes, anmärker den lärde Boeclerus, "att
sysselsätta sig med Cicero, Cxsar, Lilius, hvilka ansågos höra blott till
Skolorna, man skyndade till högre vetenskaper, dem de icke förstodo."
De, som studerade den gamla Litteraturen, fingo öknamnet Verbales,
och endast de, sorn sysselsatte sig med tidehvarfvets theologiska och
dialektiska spetsfundigheter räknades bland egentliga vettenskapsidkare. Sjelfva
Rikets Biskopar föreslogo i ett 1620 till Konungen afgifvet betänkande
o 111 Skolverkets förbättring, att Professorn i Grekiska och Osterl.
språken skulle disputera om själeu; Professorn i Vältaligheten om allting»
grundämne, upphof och förfall, samt derjemte undervita ungdomen i
Komediers spelande. RiksR. Skytte var i Sverige deu förste, som
med framgång bemödade sig att gifva det classiska studium en högre
lyftning. Angående Gezelii Betänkande öfver Skollagen dömde 1682
års presterskap, att det "befunnits godt, allenast man bland de
Aucto-res, som läsas skall, intet utesluter Terentiuin och C. Nepotem, och
behåller den vanliga tiden alt gå till och ifrån Skolau, särdeles i de
Tri-vialer, der Gymnasia äro." (Duræi Dagbok s. 55). Något sednare
heter det: "Företogs Gezelii ScholæOrdniug att läsas, som var så författad
som skulle hon insättas i Kyrkoordningen. Somlige tyckte väl om
henne. Hvad Gymnasium angår, deruti syntes hon helt slät och
ofullkomlig"’ (Ders. sid. 126).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
