Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gyllenborg, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyilbnborg, Johan,
295
gadc genom den ena tullen, då Svenskarne Inryckte genom den
andre, hvarefter Borgmästarn med stadens nycklar kom
honom till mötes. Under det K. Carl inträngde i Polen,
qvarstad-nade någon del af Svenska styrkan under Gen. Major Stuart
och Öfversten Gr. Ad. L. Lewenhaupt i Kurland, och hland
dem befann sig äfven Grefve Johan.
Vid denna tid, Juli 1702, upplefde han följande
äfventyr. Under Capit. Banifelts befäl hade en £>0 hästar stark tropp
blifvit aflardad inåt Litthauen, der de några dagar hvilade ut
på en befästad och med lifsmedel väl försedd herregård, vid
namn Duhena. En morgon blefvo de oförmodadt omringade
af £>00 Byska Dragoner; Svenskarne försvarade sig väl så godt
ske, kunde, men då fienden lagade sig att storma gården,
beslöto de innestängde att rycka ut på öppna fältet och om
möjligt slå sig igenom. Detta lyckades ickc blott, utan genom
Cornet G. och Lieutcnant Meisners tappcrhct blefvo Ryssarne
i ett ögonblick öfverändakastade, och en stor del af dem tog
sin tillflykt in i en badstuga. Då framkom Capitainen, som
hittills försigtigt med några man fattat posto vid cn brygga,
och befallte att sätta eld på badstugan, hvilken befallning
också måste åtlydas, oaktadt G:s varma föreställningar, sä att
alla der innestängde blefvo inbrände. Endast en Major kom
utspringandes ur elden, fattade Grefvens häst om halsen, och
bönfalde om nåd eller en menskligare död. Capitainen
befallte då, att mannen skulle kastas tillbaka in i lågorna, men G.
satte sig så eftertryckligen deremot, att Majoren fick behålla
lifvet. När detta var förbi, märkte G. att ban sjelf var något
sårad i nacken, på ett nog underligt sätt. Håret, söm varit
uppbundet, var tillika med halsduken afbrändt, halsen belt
svart och mera svullen och styf än blodig. Ännu sällsammare
förekom det honom vid af klädandet, då tre pistolkulor, som
stadnat mellan skjortan och kroppen, rullade ned i marken.
G. kunde ickc förklara dessa omständigheter på annat sätt,
än att någon af hans egna följeslagare velat bakifrån
expediera houoin ur verlden, och under träffningen satt pistolen
honom på halsen, men så nära att kulorna ej fält någon kraft,
utan blott elden och förladdningeii kunnat göra nyss beskrifue
verkan.
Under Lewenhaupts befäl var ban sedermera med i
mången bet dust, men hindrades af en svär sjukdom, som länge
böll honom qvar i Riga, att bevista slaget vid Saladen i
Lit-thacen, hvarmed Lewenhaupt förtjente sig
Gcneral-Majorsstaf-vcn. Mellertid hade G. 1705 blifvit befordrad till Lieutcnant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
