Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Gyllenborg, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
Gyi. lexnobc, Gustaf Fredi ii.
licrsnppvaktningen upphörde, blef han nämd till KammarRåd;
1772 K. N. O.; 1775 Led. af Vitt.Akad., hvilken, sedermera
178G förändrad, antog namn af K. Vitt. Hist. o. AntAkad.;
1774 CaneellieRSd; 1777 af RiddarbusDireet. kallad till
Ban-l>o-fullmäktig, frän hvilken befattning han nästf. Riksdag d. 21
•lan. 1779 afgick, i anseende till de adelige
Baneo-fullmäk-tiges tillsättande i enlighet med Riddarhusets dassification (då
blott cn af Första Glassen kunde bibehållas), nien mëd Ridd.
och Adelns löfte, att vid första ledighet inom Första Glassen
åter bland Fullmäktige ingå. Ett loft*, son» vann fullbordan
1781, hvarefter >Grrifve G. förblef vid denM" befattning till
slutet af 1800 års riksdag. Vid Svenska Akademiens stiftande
1780, var ban en af 15 första Ledamöter, sem af R. Gttstöf
1U sjelf utnämdes.’ År 1787 Ledamot i> K.
Nutøm^r-fjotteti-Dircctionen. Böd d. 50 Mars 1808. Svenska Akadcrfiieuhur
i Clara kyrka åt bononi låtit resa en minnesvård, arbetad’ af
Byström. — Gift 1704 med Anna Margr’etd, dottcraf
ftrfn-coCassenren Berndt H. Gottsman. En Son ttteh1 en Dotter
öfverlefde fadren. • > I, ;<| lajiiöia :>l..J,
Grefvarne Creutz oeh Gyllenborg voro dé utmärktaste i
den skaldekrets, som samlade sig kring Fru Nordenflycht oeh
som sedermera antog namn af Uti/e Dulci; dessa både iJ
hela deras lif genom den ömmaste vänskap förenade vänner Yoro
också de förste, som anslogo den första rena tonen i vårt
skaldespråk. 1 Dalins verser (icke i hans historiska prosa) har
språket läugcsedau föråldrat sig; ieke så i Creutz och
4>yttøa-borgs dikter: hos dem är dictionen öfver allt ädel,
vcrsffica-tionen correet, utan rimnöd. Redan detta Var1 ett betydligt
framsteg. Men äfven hvad innehållet beträffar ’höjde sig
dessa skalder, med en högre oeh jemnare flygt, betydligt ’öfver
sina samtidige, hvilka knappt kunna betraktas annorlunda än
såsom mer eller mindre lycklige rimfogare. Från dem kan
således Svenska poesien räkna sin egentliga fi kl cl se; och
likväl voro deras skaldelynueu mycket olika. Då Creutz
tjusade genom sina idylliska taflor, sin blomstrande phantasi,
sin milda och veka känsla, så utmärkte sig G. genom tankarnas
styrka och värdighet, sin allvarliga, ofta didaktiska syftning
och genom en strängt sedlig hållning, som undflydde allt,
som i minsta mån bar lättsinnets pregel, och som till och
med förmådde honom, att i sednare upplagan af sina årstider
bortskära vissa oskyldiga drag, som hade cn yppigare colorit.
Både hans moraliska och ^esthetiska känsla aflägsnade hans
hug från alla ämnen, som kunde inleda hans sångiuö till o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
